Fru talman! Jag uppskattar att statsrådet pekar på de regelverk som finns kring detta, som AIförordningen. I det första anförandet nämndes också till exempel medbestämmandelagen som ett sätt att komma åt den här typen av frågor. Jag har ändå en oro för att de här lagstiftningarna och regelverken kan bli verkningslösa om de inte följs och om det inte finns ett tydligt kontrollorgan som kan se till att arbetsgivare helt enkelt följer de regler som uppges i AIförordningen eller som finns reglerade i kollektivavtal eller vad det nu kan vara.

När det gäller de parter vi har diskuterat här några gånger ser vi också en situation där till exempel buden - matbuden, cykelbuden och andra bud - ofta är oorganiserade. När det gäller dem finns också ett problem i att de är i en helt annan beroendeställning till sina arbetsgivare och inte har någon organisation som kan backa upp dem så som facket många gånger kan göra. Då har vi också en situation där risken är stor för att det sker ett missbruk av den här typen av kontroll och övervakningsorgan. Det är något som bekymrar mig.

Om detta får fäste i stora delar av arbetsmarknaden och i stora sektorer är risken uppenbar att det sedan sprider sig till andra sektorer och att vi kanske har en hel generation som växer upp med att det är naturligt att övervakas under hela sitt arbetsliv. Det är något som jag inte har upplevt men som jag vet att andra tyvärr upplever varje dag.

Jag ser fram emot att följa regeringens arbete kring dessa frågor och att följa hur regeringen arbetar med de här frågorna i EU. Jag tror, precis som statsrådet är inne på, att det faktum att EU lyfter upp detta visar att det är väldigt viktigt och att de här frågorna är prioriterade.

Vi får säkert anledning under den här mandatperioden, och under många mandatperioder framöver, att återkomma till den här typen av frågor. Med den utveckling vi ser på arbetsmarknaden kommer det här knappast att bli mindre relevant. Jag ser fram emot att följa regeringens arbete i frågan.

(Applåder)