Fru talman! Adrian Magnusson har frågat mig hur jag och regeringen ser på trenden med alltmer övervakning och kontroll av människors arbete och om jag och regeringen är beredda att agera i frågan.

Inledningsvis vill jag tacka Adrian Magnusson för att han uppmärksammar de aktuella och angelägna frågorna om övervakning och kontroll i arbetslivet. Teknikens utveckling har förändrat arbetslivet, vilket har gjort att nya frågor och intresseavvägningar har aktualiserats på flera olika rättsområden.

I grunden handlar det om att arbetsgivarens intresse av kontroll och övervakning måste vägas mot arbetstagarens skydd för den personliga integriteten.

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är ett av flera internationella åtaganden om mänskliga rättigheter som innehåller bestämmelser till skydd för privatlivet som ska beaktas i dessa sammanhang. Även regeringsformens bestämmelser om skydd för den personliga integriteten ska beaktas för offentligt anställda. Om kontrollen innebär en behandling av personuppgifter måste arbetsgivaren följa dataskyddsförordningen, GDPR.

Enligt EU:s förordning om artificiell intelligens klassificeras AI-system som används för att övervaka och utvärdera personers prestationer och beteende i arbetsrelaterade förhållanden som AI-system med hög risk. Högrisk-AI-system behöver leva upp till förordningens högt ställda krav innan de tas i bruk eller släpps ut på marknaden.

Förordningen föreskriver dessutom en särskild skyldighet för arbetsgivare att lämna information till arbetstagarrepresentanter och arbetstagare innan ett högrisk-AI-system tas i bruk eller används på en arbetsplats. När EU-rätten tillämpas måste också rättigheterna i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna iakttas.

Det är arbetsgivaren som har ansvar för att hantera de svåra intresseavvägningarna. Arbetsgivaren svarar för att tillämpningen lever upp till krav i lagar och regler, liksom att god sed på arbetsmarknaden iakttas.

Kamerabevakning på arbetsplatser kan vara tillåtet, under vissa särskilda förutsättningar. Jag vill understryka att det krävs särskilda skäl för att det ska vara tillåtet för en arbetsgivare att kamerabevaka arbetstagare enligt GDPR.

Vid viktigare verksamhetsförändringar ska arbetsgivaren enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet kalla de kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationerna till förhandling innan beslut fattas. Detta är ett viktigt regelverk som möjliggör arbetstagarinflytande.

Det finns anledning att följa dessa frågor och utvecklingen nära.