Herr talman! År 2015 nådde våldet i El Salvador sin kulmen med 6 656 mord. Siffran innebär ungefär 103 mord per 100 000 invånare - ungefär som det skulle ha skett över 10 000 mord om året i Sverige, över 1 000 i Stockholm eller över 150 i Helsingborg. Lyckligtvis har vi aldrig varit i närheten av dessa siffror i Sverige.

Anledning till att jag tar upp just El Salvador i den här debatten är att man där under förra året, bara sex år efter att Nayib Bukele vann valet i landet, har gått från att ha flest mord i världen till att ligga på ungefär samma nivåer som Sverige. Hur har då El Salvador gjort för att komma till rätta med den problematiken? Jo, sedan maktövertagandet har över 80 000 personer fängslats, samtliga med någon form av koppling till gängkriminalitet.

Detta visar egentligen på två saker. Det första är att El Salvador skiljer sig en del från Sverige när det handlar om rättssäkerhet. Många av de inkapaciterade har nämligen ännu inte fått sin sak prövad i domstol. Det andra är att inlåsning fungerar. Låser vi in farliga människor kommer vi också att skapa ett tryggare samhälle för den stora massan.

El Salvador och Nayib Bukele har kritiserats bland annat av Amnesty, som anser att landet bryter mot de intagnas mänskliga rättigheter. Men det lustiga är att de som nu kritiserar El Salvador inte sa något när landets skötsamma medborgare mördades, rånades eller på andra sätt drabbades av de gängkriminella. Var fanns då de mänskliga rättigheterna för de laglydiga medborgarna i El Salvador? Var fanns kritiken mot att ingen gjorde något åt problemet?

I Sverige bygger vi nu modulfängelser på fängelsegårdar, vilket påverkar de intagnas utevistelser. Vi installerar våningssängar i celler, vilket påverkar de intagnas personliga utrymmen. Kriminalvården menar att man inte kan dubbelplacera på mindre ytor än man gör just nu därför att det kan kränka de intagnas mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men någonstans behöver vi öka takten och göra vad som krävs, dels för att de som går fria i väntan på straff ska kunna låsas in, dels för att vi ska kunna fortsätta straffskärpningarna i en hög takt för de laglydiga medborgarnas rättigheters skull.

Socialdemokraternas regeringstid tog oss in i ett kriminalpolitiskt nödläge som vi behöver lösa med de medel som krävs. Då låter det för mig inte rimligt att det ska ta lång lika lång tid att färdigställa exempelvis Öresundsbron som att färdigställa en anstalt. Min prioritering kommer alltid att vara landets skötsamma medborgare, och jag tror att justitieministern har samma prioritering. Men då behöver vi sannolikt extraordinära åtgärder för att få fler anstaltsplatser.

Sedan en tid arbetar vi med dubbelplacering i celler för fängelseintagna, vilket bidrar till fler platser. Sverigedemokraterna är beredda att göra precis vad som krävs för att få fler anstalter och anstaltsplatser. Vår prioritering är inte i första hand de intagnas väl och ve utan landets skötsamma medborgares rätt att leva i ett tryggt Sverige, där straffskärpningarna kan fortsätta i en hög takt och där kriminella inte går fria i väntan på fängelseplats.

Ser ministern över möjligheten att arbeta med dubbelplacering på mindre ytor än vad som används i dag eller att rent av arbeta med trippelplacering i större celler för att lösa anstaltsbristen?