STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack till ministern för det inledande svaret!

Jag konstaterar att det är hög tid att ministern kommer hit för att debattera situationen i landets äldreomsorg, för läget inom den svenska äldreomsorgen är allvarligt.

När Kommunal frågar landets undersköterskor inom äldreomsorgen uppger färre än hälften att de vill arbeta kvar inom tre år. På tio år har andelen som vill arbeta kvar sjunkit med hela 40 procent. I samma undersökning svarar fler än hälften att arbetstiderna aldrig eller inte särskilt ofta går att kombinera med familjeliv eller sociala aktiviteter. Samtidigt svarar var tredje att bemanningen dagligen eller någon eller några gånger i veckan är så låg att det innebär en risk för de äldre.

Kommunals ordförande Malin Ragnegård konstaterar, baserat på bland annat den här undersökningen, att äldreomsorgen befinner sig i fritt fall och att dessa siffror borde utlösa en politisk kris i Sverige. Kommunals medlemmar går sönder när de försöker bära upp ett underfinansierat system, med kronisk underbemanning och arbetsmarknadens högsta sjukskrivningstal som följd. Med tanke på att andelen av befolkningen som är 85 år eller äldre kommer att öka de kommande tio åren med nära 170 000 personer blir det än mer alarmerande.

Fru talman! Jag tror inte att det är en överraskning för statsrådet att äldreomsorgen står inför stora utmaningar sett till både kompetensförsörjning och demografi. Men jag vill hävda att de politiska prioriteringar som regeringen gör inte på något vis möter de här utmaningarna.

Man ska också se på utvecklingen. De senaste 19 åren har 13 nationella budgetar varit borgerliga och präglats av stora skattesänkningar som framför allt har gynnat landets välbärgade.

Under den här mandatperioden har regeringen inte bara fortsatt på den inslagna vägen utan förstärkt den markant i budget efter budget. Ministern ger sig själv och andra höginkomsttagare, till exempel riksdagsledamöter, tusentals kronor i sänkt skatt per månad. Halva regeringens reformutrymme i statens budget läggs i år på just det här, vilket dessutom är riktigt ineffektiv politik om man vill minska arbetslösheten och få fart på tillväxten och ekonomin. Undersköterskorna får däremot inte vare sig fler kollegor, bättre villkor eller för den delen någon större skattesänkning att tala om.

Även om det är kommunerna som ansvarar för äldreomsorgen påverkas deras förutsättningar starkt av storleken på statsbidragen och av att man inte räknar upp statsbidragen i förhållande till takten i inflationen. Det är någonting som vi socialdemokrater har föreslagit att man ska göra och som våra nordiska grannländer gör. Det skulle vara att ta ansvar för att bygga en mer robust äldreomsorg som kan möta utmaningarna och där budgeten inte urholkas från år till år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska komma ihåg att kommunernas skattenivåer förstås även påverkas av om regeringen tar sin del av ansvaret för att finansiera den gemensamma välfärden. Jag tycker faktiskt att vi nu efter att resurstillskotten under åratal inte motsvarat de faktiska behoven är i ett läge där en rimlig fråga att ställa sig är: Hur många fler skattesänkningar på nationell nivå tål äldreomsorgen? Jag undrar om äldreministern verkligen anser att det är en rimlig prioritering att sänka skatterna för landets rikaste i det här allvarliga läget.