Herr talman! Ulf Kristersson tar inte den här frågan på allvar. Han skyller på allt och alla och använder det som en plojsak i den här debatten.

Vi lever i ett spänt säkerhetspolitiskt läge. Ulf Kristersson har valt att anlita en barndomsvän som säkerhetspolitisk rådgivare, och detta har inte skett genom gängse anställningsprocesser. Jag säger ingenting om det, men detta är en person som återkommande har röjt säkerhetsklassat material, vilket är ett hot mot rikets säkerhet. Ulf Kristersson tycker inte att detta är viktigt utan använder det som polemik i debatten. Är det seriöst?

Bryr sig Ulf Kristersson inte om detta? Är hans uppfattning att det här inte är hans ansvar utan gäller en administrativ enhet på Regeringskansliet? Är Ulf Kristerssons åsikt att han inte har något personligt ansvar för att den här personen har farit med osanning, har röjt säkerhetsklassat material och i sig själv, i detta läge, är en säkerhetspolitisk risk inne på Regeringskansliet? Bryr sig inte Ulf Kristersson om detta?

(Applåder)