Herr talman! I EUkommissionens årliga landrapport om utvidgningen den 31 oktober uppmärksammas de frågor som Lotta Johnsson Fornarve tar upp i sin interpellation.

I rådslutsatser från EUministrarnas möte den 17 december upprepade vi i rådet vår djupa oro över utvecklingen i Turkiet. Bland annat påpekades att det presidentstyre som författningen stipulerar har försvagat det turkiska parlamentets övervakande funktion. Det saknas också tillräckliga verktyg för att granska och ställa regeringen till svars. Dessutom har den turkiska regeringens avsättande av valda borgmästare försvagat den lokala demokratin. Sverige delar EUkommissionens bedömning. Det är tydligt att EU:s relationer med Turkiet har flera hinder att överkomma.

Lokalvalen 2024 innebar betydande framgångar för oppositionen. Enligt den slutliga valobservationsrapporten från Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter var valen välorganiserade med ett brett utbud av politiska alternativ och ett starkt medborgerligt engagemang.

I början av november grep och avsatte turkisk polis en borgmästare från en större kommun i Istanbul som styrdes av oppositionspartiet CHP. Från officiellt håll framfördes misstankar om samröre med PKK och anklagelser om påstådda terrorbrott. Detta har gett upphov till omfattande inrikes kritik om att gripandet är politiskt motiverat. Flera andra borgmästare, bland annat i områden som styrs av det prokurdiska DEM-partiet, har avsatts på liknande sätt och ersatts av regeringsföreträdare.

Att oppositionella borgmästare avsätts utgör en allvarlig källa till oro och innebär att folkviljan inte respekteras. Det undergräver också den lokala demokratin. Sverige förväntar sig att ett EUkandidatland värnar demokratiska processer och respekterar valresultat.

Precis som interpellanten beskriver har Amnesty International och Human Rights Watch starkt kritiserat avsättandet av borgmästare. Det är av största vikt att det internationella samfundet reagerar, och för Sverige är det självklart att försvara det demokratiska systemet liksom kurders och andra minoriteters rättigheter i Turkiet. Regeringen kommer att fortsätta stå upp för detta i bilaterala relationer, i samtal med turkiska företrädare och genom arbete inom EU, FN och Europarådet. Det är klart att det nu när vi också är partner i Nato finns ytterligare forum för att diskutera dessa frågor.

Avslutningsvis vill jag säga att jag förstår att Lotta Johnsson Fornarve inte var nöjd med svaret på interpellationen, eftersom hon inte heller lyssnade när jag framförde det.