Fru talman! Barnäktenskap är ett av de grövsta övergreppen på barns rättigheter och en tydlig kränkning av mänskliga rättigheter. Att vuxna män ens vill gifta sig med små barn är vidrigt, men lika fruktansvärt är det att föräldrar överväger att gifta bort sina egna barn. Ofta används dessa barn som spelbrickor i affärer, där äktenskap blir en transaktion snarare än en fråga om kärlek eller respekt för individens rättigheter.

När Iraks parlament nu överväger en lagändring som kan göra det lagligt att gifta bort flickor så unga som nio år väcker det naturligtvis berättigad ilska och oro. Det är en utveckling som Sverige måste ta starkt avstånd ifrån, och jag hoppas att den nuvarande regeringen tydligt står på flickornas sida. Jag kan i dag ge besked om att vi sverigedemokrater definitivt står på flickornas sida - alltid och utan undantag.

Men, fru talman, låt oss samtidigt inte blunda för en obekväm sanning. Det är svårt att ta Vänsterpartiets upprördhet på allvar, speciellt med tanke på deras historik. Vänsterpartiet har varit en av de högljudda rösterna för öppnare gränser och en migrationspolitik som saknat inslag av värdebaserade krav. Det är den politiken som möjliggjort att vi i Sverige i dag ser hedersrelaterade normer och värderingar frodas, vilket denna regering nu med kraft arbetar för att stävja.

Vänsterpartiet är även ett parti som under decennier har haft nära samröre med regimer och organisationer runt om i världen som direkt eller indirekt legitimerat barnäktenskap och förtryck av kvinnor.

Vi kan till exempel se hur Vänsterpartiet genom åren har stött samarbeten med aktörer i Mellanöstern och andra delar av världen, där samma värderingar som de som partiet nu kritiserar har varit en del av vardagen. Samtidigt som de här hemma talar om barns rättigheter har de internationellt ofta blundat för, och i vissa fall till och med legitimerat, regimer och rörelser som förtrycker kvinnor och barn i religionens namn.

Fru talman! Tack vare Sverigedemokraterna har vi nu en regering som har varit tydlig med att bekämpa hederskultur och som står upp för kvinnors och barns rättigheter både här hemma och internationellt. Vi har satt fokus på insatser för att förebygga barnäktenskap, stärkt rättsväsendets förmåga att lagföra brott kopplade till heder och säkerställt att nolltolerans mot barnäktenskap är en självklarhet i svensk utrikespolitik.

Detta, fru talman, är feministisk utrikespolitik, till skillnad från den så kallade feministiska utrikespolitik som den tidigare regeringen bedrev och som i själva verket var tomma ord.

Genom vår utrikespolitik markerar vi tydligt mot regimer som överväger att inskränka barns och kvinnors rättigheter, och till skillnad från andra partier gör vi detta utan att vända bort blicken för att behaga någon.

Med detta sagt är det givet att regeringen tar denna fråga på allvar. Sverige har en lång tradition av att lyfta upp mänskliga rättigheter i internationella forum, och vår förhoppning är att utrikesministern kommer att arbeta i både FN och EU för att motverka denna utveckling i Irak.

Samtidigt borde Vänsterpartiet reflektera över sin egen politik och hur den har bidragit till att göra Sverige till en arena där just sådana medeltida värderingar har kunnat få fäste.

Jag vill passa på att fråga utrikesministern: Hur säkerställer regeringen att Sveriges arbete i FN och EU markerar inte bara mot lagförslag som detta i Irak utan också mot de aktörer som legitimerar och bidrar till förtryck av flickor och kvinnor globalt, oavsett vilka ideologiska kopplingar de har?