Fru talman! Det finns mycket att bena ut i ministerns svar, men budskapet tycks alltså vara att det för det första inte kommer att byggas någon havsbaserad vindkraft under de kommande tio åren och att det för det andra enligt energi- och näringsministern är fullt acceptabelt trots att det är avgörande för att få lägre elpriser i Halland och södra Sverige och för att möta industrins elbehov till 2030-2035.

Fru talman! Att staten bygger ut stamnätet till havs, vilket vi kom överens om 2016, är en förutsättning för att sådana projekt ska bli verklighet. Det är inte bara vi som säger det, utan det har också Vattenfall konstaterat. Det gjorde även regeringens egen havsvindsutredning när den presenterade sitt betänkande i mitten av december.

Statsrådet hänvisade till Norge. Jag skulle vilja att vi också fäster blicken vid ett annat grannland. I Danmark har man redan infört ett auktionsbaserat system. Där pekade man ut tre områden, men utan något som helst stöd från staten kom det helt enkelt inte in några bud. Det blev resultatet när budgivningen slutfördes i början av december.

Fru talman! Det blir märkligt när regeringen framhåller vikten av samhällsekonomisk analys eller för den delen teknikneutralitet. Det hade regeringen gärna fått göra om det vore så att man lyssnade på de egna expertmyndigheternas remissvar och utgick från en helhetssyn på elsystemet. Men verkligheten är dessvärre en annan när man nu går fram med kraftiga subventioner som riskerar att tränga undan annan nödvändig elproduktion.

Samtidigt är jag inte direkt förvånad. Försämrade villkor för havsbaserad vindkraft är en direkt följd av Tidöavtalet. Men vi har inte råd att föra kulturkrig mot enskilda kraftslag, fru talman, utan vi behöver se potentialen i alla fossilfria kraftslag: vattenkraft, kärnkraft, solenergi och vindkraft på land och till havs. Det är den halländska energimixen ett gott exempel på. Det innefattar att se potentialen i vad som behöver göras på kort respektive lång sikt.

Min fråga handlar om hur halländska hushåll och företag ska få mer av billig el på plats här och nu och inte i någon avlägsen framtid. Det är därför interpellationen handlar om projektet Kattegatt Syd, som skulle kunna stå färdigt i början av 2030-talet. Nu riskerar det i stället att pausas.

Fru talman! Det så kallade kulturkriget på energipolitikens område försvårar inte bara möjligheten till en konstruktiv debatt, utan det gör också att det blir mycket svårare att slå fast långsiktiga, tydliga och förutsägbara spelregler. Därmed riskerar fler investeringar att pausas eller helt enkelt inte bli av.

Vad vi behöver är en långsiktig energiöverenskommelse för Hallands och Sveriges bästa. Jag menar att det är vad som borde vara prioriterat för regeringen, inte att bidra till en ökad konfliktnivå som inte gynnar landets elförsörjning.