Fru talman! Jag tackar för följdfrågorna från Nils Seye Larsen. Det är trevligt att träffas så här i kammaren för första gången.

Jag tackar också för en tuff men rolig debatt från Linus Lakso. Man vill ju inte uppfattas som volatil. Låt mig därför vara väldigt tydlig: Vindkraften är så välkommen så!

Att det är på det sättet tycker jag att vi visar även i handling. Det finns nu mer pengar på Regeringskansliet till att kunna behandla fler ärenden snabbare. Vi har verkligen prioriterat att forcera fram många beslut samtidigt, även om det tyvärr blivit många nej mot bakgrund av försvarssituationen och att Sverige har en annan geografi än till exempel stora delar av Danmark där man byggt havsbaserad vindkraft. Vi har också visat det genom mer pengar och uppdrag till länsstyrelserna, som även de har varit en flaskhals i hanteringen av många ärenden rörande vindkraft, och genom möjligheten att återföra pengar via fastighetsskatten för vindkraften om den byggs på land; det ökar incitamentet att säga ja.

Jag vill såklart också nämna Elmarknadsutredningen, som jag tycker har fått alldeles för lite uppmärksamhet. Jag vet att Linus Lakso är välbekant med den, men för att tala till de breda massorna där ute: Skriv mer om Elmarknadsutredningen, för den tar helhetsgreppet! Kärnkraftsutredningen med Mats Dillén gäller just kärnkraft. På 30 år har vi inte tittat på hur vi ska bana väg för kärnkraft i Sverige, så det är inte så konstigt att man gör en särskild utredning av det; vindkraften har vi gjort väldigt mycket för. Men Elmarknadsutredningen är egentligen den stora kronjuvel som vi håller på med. Den är teknikneutral och ska titta på helheten i systemet.

Jag vill ge svar på två specifika frågor som jag uppfattade utöver det här med hur vi ser på vindkraften. Jag har försökt ge ärliga och raka svar förankrade i verkligheten och vara öppen. Nej, jag kan inte säga vilket mål det ska vara för hur mycket mer reglerbar kraft som ska komma loss; jag hoppas att vi kan återkomma till det. Det är också anledningen till att vi sa nej till att sätta specifika mål till 2030 och 2035.

Mellan höger tumme och vänster pekfinger kan vi kanske säga ungefär hur mycket som kan komma loss, men det är svårt att säga något mer exakt än så. Då vill jag inte sätta ett mål som låter bra och som många sedan pratar om fast vi inte vet hur realistiskt det är. Detta måste vi återkomma till.

Nu ändrar vi spelplanen för att bana väg för mer reglerbar kraft och mer baskraft. Sedan får vi återkomma till huruvida det går att sätta upp ett mål och finkalibrera det hela efter det.

Låt mig avsluta med att säga att Entso-e, som är en av de tyngsta aktörerna när det gäller detta, i sin Winter Outlook för 2024 är tydliga med att elområde 3 och 4 har värst effektbrist i hela EU. Det kan vi inte ta lätt på, och det är just därför som många av de 60 åtgärder på kort och medellång sikt som vi har beslutat om handlar just om att få ut mer effekt av den el som produceras, så att mer el finns tillgänglig där den behövs och när den behövs, inte när vädret så tillåter.