Fru talman! Jag måste börja med att haka på lite grann om dessa energiföreläsningar som energiministern har tagit för vana att hålla. Jag behöver tyvärr korrigera en del.

Men till att börja med ställdes en väldigt relevant fråga här tidigare: Tycker energiministern att det är bra eller dåligt att vindkraften byggs ut? Svaret på det tycks vara ungefär lika volatilt som elpriserna var i december.

Sverige lider inte av effektbrist. Jag kan börja med att förklara det för energiministern. Om vi skulle göra det skulle ju frekvensen sjunka direkt. Det gjorde den faktiskt våren 2023, när ett fel i ett ställverk här i Stockholmstrakten gjorde så att två reaktorer i Forsmark och ett kraftvärmeverk, Värtaverket, slog ifrån. Då sjönk frekvensen till 49,3 hertz, vilket är en ganska kraftig avvikelse. Det är effektbrist.

Någon effektbrist har vi alltså inte i Sverige. Tvärtom har vi effektöverskott nästan alla timmar under året och exporterar el. Det är nämligen så att vi efter sju åtta år med rödgrön politik har ett stort elöverskott, vilket är väldigt bra. Det kan jämföras med när Kristdemokraterna styrde senast. Då var vi importberoende och importerade tysk och polsk kolkraft.

Sedan blir jag väldigt förvånad över det höga tonläget gällande effekt och den känga som Ebba Busch försöker ge mot att vi inte skulle ha något svar på effektfrågan. I interpellationssvaret finns det delar som jag verkligen håller med om, och det handlar om Kraftlyftet. Men det är av den enkla anledningen att det är en ren kopia av Miljöpartiets politik; i förra budgeten föreslog vi en satsning med namnet Kraftsteget och precis samma innehåll. Problemet är bara att regeringen inte har någon som helst aning om vad det här kommer att ge. Man har alltså inget mål för reglerbar kraft, det som Ebba Busch själv står här och säger behövs. Ordagrant är svaret: "Vad det innebär i tillkommande reglerbar kraft och flexibilitet är svårt att säga på förhand och beror helt på de investeringar som sker." Ja, det är väl klart att det gör. Men det är ju det som en regering behöver ha en plan för.

Miljöpartiet har i stället föreslagit dels en betydande större satsning i pengar för att verkligen få till mer reglerbar kraft, som vi ändå tycks vara överens om behövs, dels ett planeringsmål om 10 gigawatt till 2030 och 2035. Det här är helt i linje med vad väldigt tunga bedömare menar behövs. Min fråga till Ebba Busch är: Varför ställer ni er inte bakom ett sådant planeringsmål i gigawatt - eller föreslår ett eget mål - så att vi får en föraning om vad vi behöver och ett mål för aktörer att jobba mot?

Det finns en hel del att säga om utbyggnadstakten. Där går utvecklingen åt helt fel håll. Jag kommer att återkomma till det i mitt nästa inlägg. Vi ser en väldigt alarmerande trend: att mindre och mindre effekt tillförs och att utbyggnadstakten minskar. Elektrifieringen är också ett stort misslyckande av den här regeringen. Vi behöver en efterfrågan som gör att vi ersätter fossila bränslen med fossilfri el. Men det får jag återkomma till i nästa inlägg.