Fru talman! En bilateral säkerhetsdialog med Turkiet kommer att lanseras inom kort för att mer effektivt utveckla vårt samarbete, med tonvikt på terrorism och organiserad brottslighet. För regeringen är det ett långsiktigt engagemang. Arbetet kommer att fortsätta med full kraft, bland annat mot terroristorganisationen Daish. I denna dialog kommer Sverige fortsatt att påpeka vikten av att Syriens suveränitet och territoriella integritet respekteras.

Kadir Kasirga tog upp frågan om bistånd. Jag tänker därför säga några ord om det. Sverige är ju redan en stor humanitär givare till Syrien, och det måste verkligen fortsätta eftersom befolkningens situation är fruktansvärt svår. Det gäller också insatser i nordöstra Syrien.

Det svenska stödet syftar till att ge människor tillgång till basala saker som mat, vatten, sjukvård och tak över huvudet. Utöver betydande tjänster till humanitära aktörer verksamma i Syrien, såsom World Food Programme, UNHCR och Internationella rödakorskommittén, bidrog Sverige under 2024 med 252 miljoner kronor i humanitärt stöd för att lindra nöd och lidande hos civilbefolkningen.

Den 10 december tillkännagav regeringen ett humanitärt stöd om 14 miljoner till Internationella rödakorskommitténs arbete i Syrien. Det stödet går bland annat till deras arbete med att bistå människor som blivit frisläppta från fängelser och som vill återförenas med sina familjer. Därtill beslutade Sida den 13 december att göra en ny allokering om 20 miljoner kronor till UNHCR i Syrien.

Sveriges humanitära stöd till Syrien kommer att fortsätta under 2025. Det är nödvändigt. Sveriges bistånd till Syrien har framför allt gått till att skapa förutsättningar för människor att leva och försörja sig i Syrien och i grannländerna, exempelvis genom stöd till jordbruk, till tillgång till rent vatten och mödravård, till överlevare av könsrelaterat våld samt till stöd och skydd av oberoende journalister. Insatser som dessa görs i hela Syrien, inklusive i norr.

Jag tacksam över att Kadir Kasirga lyfter fram oron för kvinnors situation under det nya styret. Jag delar verkligen den oron, och det har jag tagit upp i många bilaterala kontakter med mina EU-kollegor. Jag är glad över att den tyska utrikesministern Annalena Baerbock och den franska utrikesministern Jean-Noël Barrot vid sitt besök nyligen, då de också samtalade med HTS, lyfte fram de här frågorna. Det är något jag ser som helt centralt i det fortsatta arbetet.

Det finns möjligheter nu när den fruktansvärda Assadregimen har fallit, men det vill till att vi tillsammans påverkar på allra bästa sätt för att utvecklingen ska gå i rätt riktning. Det finns ju, precis som Kadir Kasirga påpekat, många frågetecken och utmaningar framöver.