Fru talman! Jag tackar för svar och förtydliganden. Nu kom det lite mer konkret om hur regeringen ser på våra samarbetspartner på marken, särskilt SDF och Rojavaadministrationen.

Jag tycker också att det är bra att det förs dialog mellan de nya makthavarna i Damaskus, HTS, och den kurdiska administrationen. Men jag är såklart fortfarande orolig över utvecklingen, eftersom de nya makthavarna har tillsatt en regering där alla ministrar kommer från deras läger och deras organisation. Bland regeringsmedlemmarna finns även individer som gjort sig skyldiga till krigsbrott. Deras justitieminister har till exempel figurerat vid avrättning av kvinnor. Det är viralt i sociala medier, så det kan man hitta där.

Det är också väldigt viktigt att Sverige agerar tillsammans med EU. Jag vill särskilt peka på Frankrikes, Storbritanniens och Tysklands engagemang i Syriens framtid. Frankrikes president och Tysklands utrikesminister har liksom Sveriges utrikesminister uttryckligen klargjort för de nya makthavarna att det är viktigt att det framtida Syrien är inkluderande. De etniska och religiösa minoriteterna ska känna sig trygga.

Det är bara två månader som har gått, men det är väldigt viktigt att inte låta historien upprepa sig med tanke på utvecklingen när det blev revolution i Iran. När shahen lämnade Iran trodde alla att demokratin skulle komma, men det blev en islamistisk regim som vi i dag brottas med. Utifrån de erfarenheterna måste vi vara försiktiga med legitimiteten och inte direkt legitimera de nya makthavarna i Damaskus. Man bör i stället verkligen ligga på dem och ställa krav, även i svensk biståndspolitik, när det gäller inkludering av alla etniska och religiösa minoriteter i Syrien.

Innan inbördeskriget i Syrien bröt ut 2011 fanns det närmare 6 miljoner kristna där. I dag finns det knappt 200 000. Det blir förödande om utvecklingen fortsätter på det här sättet, till exempel med Turkiets agerande gentemot Rojavaadministrationen. Där finns det fortfarande några kristna byar. De sista kristna i Syrien kan försvinna helt och hållet. De kommer inte att kunna leva i Syrien. Men i Rojavaområdet finns det nu andrum och en samhällsmodell där man har öppnat för alla etniska och religiösa minoriteter att tillsammans styra området man förfogar över. Det är viktigt att vi fortsätter stödja dem och ser till att Turkiet, som är ett viktigt land för Nato och Europa, också söker dialog med kurderna och löser konflikterna med fredliga medel.