Fru talman! Precis som Carina Ödebrink säger är det ryska agerandet för att föra bort, eller deportera, barn bara en fortsättning på en policy som påbörjades redan i samband med aggressionen 2014 med barn från Krim och från delar av Donetsk och Luhansk. Det är viktigt för regeringen att Sverige fortsätter att stödja utredningar och dokumentation av alla misstänkta krigsförbrytelser sedan 2014.

Sverige bidrar aktivt till pågående initiativ för ansvarsutkrävande. Vi deltar, som jag sa, i den kärngrupp av länder som arbetar för att tillsammans med Ukraina inrätta en tribunal med jurisdiktion över aggressionsbrott. I detta sammanhang är det glädjande att Ukraina under 2024 blev den 125:e staten som anslöt sig till Romstadgan för ICC. Det betyder att Ukraina också implementerar Romstadgan i sin nationella rättsordning.

ICC har pågående utredningar inom området som hittills bland annat visat att Ryssland har haft för avsikt att permanent avlägsna barnen från deras eget land.

Sverige stöttar som jag sa ODIHR, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. Deras kartläggningar visar att ryska myndigheter har motarbetat spårningen av och återföreningen för barn, bland annat genom att inte föra några register över barnen. När jag var i Kiev förrförra året diskuterade jag med den biträdande premiärministern hur detta försvårar för dem att kartlägga hur omfattande detta är. Det gör det naturligtvis också svårare att återfå barnen.

Man flyttar alltså barn regelbundet och använder ryska namn i stället för ukrainska. Allt detta försvårar också. Det är helt oacceptabelt - barns rättigheter måste skyddas på allra bästa sätt.

Regeringen välkomnar att Ukraina intensifierar sina nationella ansträngningar för att utveckla ett system för rehabilitering och återintegrering av ukrainska barn som har kunnat återvända hem till sina familjer.

Sverige har också ett bredare stöd till Ukrainas pågående reformer för att bygga inkluderande, integrerade och motståndskraftiga barnskyddssystem. Under åren 2024-2027 bidrar Sverige med sammanlagt 105 miljoner kronor till FN:s barnfond Unicefs arbete i Ukraina och Moldavien för att reformera socialtjänsten och förbättra skyddet för barn.

Sverige ger dessutom stöd till bland annat The Reckoning Project, som är en internationell icke-statlig organisation som verkar för att främja ansvarsutkrävande genom att stärka förutsättningarna för att utreda och åtala för krigsförbrytelser som begåtts i samband med Rysslands aggression mot Ukraina.

När vi pratar om Rysslands krigföring mot Ukraina måste vi också lyfta fram alla som möjliggör denna krigföring. Det handlar bland annat om Belarus, Kina och Iran. Oavsett om det handlar om vapenleveranser eller om att stödja denna typ av fruktansvärda handlingar måste vi på alla sätt höja vår röst och markera även mot dessa länder.

Avslutningsvis vill jag informera om att det under våren kommer att hållas en konferens i Stockholm för att samla aktörer som arbetar med dessa frågor. Där kommer man att dela forskningsresultat och erfarenheter samt diskutera hur stödet till ukrainska barn som utsatts för deportering, tvångsförflyttning, omskolning eller indoktrinering bäst kan utformas.