STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för svaret från ministern.

Ministern sa i sitt svar på våra interpellationer att inriktningen för det fortsatta arbetet är att främja ett långsiktigt hållbart och aktivt svenskt skogsbruk och en växande cirkulär bioekonomi med konkurrenskraftiga näringar. Det är faktiskt vad vi diskuterar i den här debatten.

Ministern svarade också att regeringen menar att EU inte kan förlita sig på svåruppnåeliga åtaganden för nettoupptaget i LULUCF-sektorn, som präglas av stora osäkerheter och begränsade möjligheter att på kort sikt påverka genom åtgärder. Det är intressant.

EU har beslutat om ett övergripande klimatarbete där alla EU-länder ska hjälpas åt med att minska sin klimatpåverkan. Där ingår åtgärder för att minska klimatutsläppen och att öka upptaget av koldioxid från atmosfären. Den större delen av koldioxidupptaget sker genom upptag i skog.

Hittills har den sittande regeringen ändrat Sveriges klimatpolitik så att utsläppen ökar, vilket borde göra att man samtidigt arbetar ännu mer för att naturen ska kunna ta upp den ökande mängden koldioxid. Den svenska skogen står för den absoluta majoriteten av Sveriges kolupptag. För att klara Sveriges klimatmål behöver vi alltså ett tätt samarbete med Sveriges skogsägare för att tillsammans hitta sätt att stötta ett ökat kolupptag i skog och mark, vilket vi också har i uppdrag från EU att göra. Om jag förstår ministern rätt tycker han dock att det här är ganska ointressant.

Naturen och skogen som helhet är viktig för många svenskar, så även för skogsägarna. När man ställer frågan vad som betyder mest för människor i deras skogsägande framkommer att värden som möjlighet till jakt och rekreation och inte minst känslan av att äga skog är mycket värdefulla för de enskilda skogsägarna.

Förutom virkesproduktion som inkomstkälla ser många skogsägare andra möjliga intäktskällor i sin skog. En tredjedel av skogsägarna ser exempelvis intäkter från jakt och rekreation som den mest troliga inkomstkällan, och därefter kommer intäkter från vindkraft, solenergi, kolinlagring och biokrediter. Skogsägare behöver få betalt för den miljö- och klimatnytta de skapar, och det behövs därför nya ekonomiska styrmedel för bland annat ökad kolinlagring och miljönytta. Det ger också större möjligheter till kontinuerliga intäkter om en skog har andra nyttor än bara virkesuttag.

Enligt många experter får vi störst klimatnytta från skogen med hjälp av åtgärder som förstärker kolsänkan, som måttligare avverkning, mindre intensiv gallring, förlängda omloppstider, skydd och avsättning - inklusive av äldre skog - och anpassning av skogsbruksmetoder för att öka skogens motståndskraft mot skador. Här är hyggesfria skogsbruksmetoder att föredra framför kalhyggen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I svaret på våra interpellationer säger ministern att det står alla skogsägare fritt att bedriva hyggesfria skogsbruksmetoder där så bedöms lämpligt. Ministern verkar dock inte tycka att det är särskilt intressant att på något sätt gynna de skogsägare som kan bidra med ett mer hållbart skogsbruk.

I dag är mycket av skogsbruket uppbyggt kring kalhyggesbruket, och det är ofta svårt för enskilda skogsägare att välja någonting annat. Lösningar för hyggesfritt erbjuds inte. Kompetensen och marknaden saknas, och det behövs därför en politisk styrning och politisk vilja. Om de skogsägare som jobbar med ett hållbart aktivt skogsbrukande ska kunna få större lönsamhet behöver vi stötta just dem. De hyggesfria metoderna har efter flera utvärderingar visat sig lönsamma, men de måste bli minst lika lönsamma som eller mer lönsamma än andra metoder.

I dag ser vi att många skogsägare inte ser några andra alternativ än kalavverkning, vilket innebär att vi behöver utreda andra affärsmetoder för skogsägare om vi vill gynna det långsiktigt hållbara skogsbruket. Jag vill därför återigen fråga Peter Kullgren hur han vill stötta de skogsägare som bidrar till att Sverige ska uppnå uppsatta miljö- och klimatmål.