Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
Bara den senaste veckan har politiken hanterat flera stora frågor som handlar om skogens extremt viktiga roll framöver.
Ett delbetänkande från regeringens skogspolitiska utredning presenterades för bara någon timme sedan. EU:s avskogningsförordning har röstats igenom i Bryssel, dock med fördröjd implementering. Just nu sitter Miljömålsberedningen och förhandlar om vilka åtgärder vi kan ta till för att nå de miljömål för biologisk mångfald och för kolinlagring som skogen behöver hjälpa oss med framöver. Däremot har landsbygdsministern varit ganska osynlig i frågan, så det passar väl bra att vi kan få höra lite mer om ministerns syn på skogsfrågorna, inte minst om hur han ser på ett lönsamt och långsiktigt hållbart skogsbruk och hur det ska bedrivas framöver.
Skogen kommer på många sätt att spela en avgörande roll för oss och våra liv framöver, och de politiska beslut som fattas kommer att påverka oss alla, inte minst alla skogsägare, under en lång tid framöver. Därför är det viktigt att både ministern och regeringen tar skogsfrågorna på allra största allvar när man fattar långsiktiga beslut som kommer att beröra oss alla under en oöverskådlig tid.
I förrgår, den 17 december, släppte FN:s plattform för biologisk mångfald, IPBES, en rapport som undersöker vikten av att ha ett helhetsgrepp i den politiska styrningen av biologisk mångfald, klimatförändringar, mat, vatten och hälsa. Man ser också ett stort behov av reformer i det finansiella systemet, inte minst när det gäller skogen, för att på ett bättre sätt kunna skydda och stärka ekosystemen framåt.
I dag har vi också en klimatkris att hantera som skapas eftersom vi under en längre tid har släppt ut mer koldioxid i luften än vad vår natur och våra skogar kan ta upp och hantera. För att övergå till en balans behöver vi minska utsläppen och samtidigt öka upptaget i skogen. Därför har också alla EU-länder fått i uppdrag att öka kolupptaget i skog och mark.
I dagsläget minskar tyvärr Sveriges skogars förmåga att ta upp koldioxid. Skador på skogen från torka, bränder, stormar och insektsangrepp är en orsak till att skogen inte kan ta upp så mycket koldioxid. Den höga avverkningsnivån av skogen är en annan.
Under många år har det hörts en pessimistisk ton från skogsägare runt om i landet. I Skogsbarometern för 2024 kan man läsa att ungefär var tredje skogsägare oroas över hur klimatförändringar, bränder, skadedjur eller stormar kommer att påverka deras skogsägande framåt. Dagens industri har tidigare rapporterat att bara 5 procent av de enskilda skogsägarna tycker att lönsamheten i det egna privata skogsbruket är mycket god. Mellan 2011 och 2017 var skogsbruket en bransch där högst andel enskilda firmor gick med underskott.
För tillfället har virkespriserna gått upp, och lönsamheten för landets skogsägare är bättre än på länge. Men tillfälliga prisökningar är ingen lösning på de strukturella problemen, speciellt inte i en näring som vi behöver planera i ett 100-årsperspektiv. Dessutom är det tydligt att mindre skogsbrukare har svårare att få sitt skogsbruk lönsamt jämfört med de stora skogsbolagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vet att de flesta skogsägare vill sköta sin skog hållbart och långsiktigt. För många skogsägare ligger värdet på skogen inte främst i att tjäna pengar, men det innebär inte att någon vill gå back på att bruka den skog man äger. Många skogsägare upplever i dag att de tvingas till att kalavverka sina skogar då det inte erbjuds några andra alternativ. Det här är fullständigt galet; vi från politiskt håll borde ju göra allt för att gynna de skogsägare som vill sköta och bruka sin skog långsiktigt med miljö- och klimatnytta.
Det behövs ett helhetsgrepp över skogspolitiken, så jag vill därför börja med att fråga landsbygdsminister Peter Kullgren vilka åtgärder han tänker vidta för att det ska finnas fler alternativ för skogsägare att tjäna pengar på sin skog än att kalavverka hela skogen.
(Applåder)