Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Vi har under hösten kunnat följa nyhetsrapporteringen om att Lantmäteriet har haft allvarliga säkerhetsbrister i sin sekretessprövning. Hemliga och säkerhetsklassade uppgifter har funnits lättillgängliga i öppna arkiv, något som har inneburit att försvarshemligheter och skyddade personuppgifter har kunnat hämtas ut utan nödvändig sekretessprövning.

Detta är självklart allvarligt, och det ledde till nödnedstängda digitala tjänster och register och till att generaldirektören för myndigheten fick avgå. Jag förutsätter att man nu gör ett gediget arbete såväl med att reda ut vad som har hänt som med att säkerställa att man åtgärdar de säkerhetsbrister som har uppdagats.

Men, fru talman, min interpellation i dag handlar om inte om Lantmäteriets säkerhetsbrister i sig utan om konsekvenserna av nödstoppet. Nedstängningen av Lantmäteriets digitala tjänster har fått allvarliga konsekvenser för samhällsbyggande och samhällsplanering.

Investeringar uteblir, och projekt försenas eller stoppas helt. Det påverkar såväl bostadsbyggande som annan viktig infrastruktur. De uppgifter som krävs för detaljplaner och byggnation är i dagsläget inte tillgängliga digitalt, vilket innebär omfattande hinder för byggprocesser. Att hantera dessa uppgifter manuellt kräver såvitt jag förstår ett stort antal tjänstemän som i dag inte finns.

Mot den bakgrunden frågade jag ansvarig minister Andreas Carlson vilka åtgärder han har vidtagit för att säkerställa att nedstängningen av Lantmäteriets digitala register inte ska få orimliga konsekvenser för samhällsekonomi och samhällsutveckling.

Svaret är anmärkningsvärt och väcker fler frågor än det ger svar. Regeringen följer utvecklingen och konsekvenserna för samhällssektorn men har inte vidtagit några som helst åtgärder, detta trots att man enligt egen utsago fick information om att Lantmäteriet hade uppmärksammat brister i sekretesshanteringen redan i slutet av mars i år och trots att man rimligen uppmärksammade att Lantmäteriet tvingades nödstänga de digitala registren den 24 maj.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har nu gått nio månader sedan man först fick information och sju månader sedan de digitala tjänsterna stängdes ned. Hur är det möjligt att man inte på något sätt har agerat för att minimera konsekvenserna för samhällsekonomi och samhällsutveckling?

Andreas Carlson anför i sitt svar, möjligen som en förklaring, att myndigheten inte har hemställt om åtgärder från regeringen. Betyder det då att ansvarig minister är nöjd med de åtgärder som myndigheten har vidtagit och därmed accepterar de konsekvenser som nu uppstår för samhällsekonomi och samhällsplanering? Är det ministerns och regeringens bedömning att myndigheten har de resurser som krävs för att dels hantera de nedstängda digitala tjänsterna manuellt, dels åtgärda säkerhetsbristerna och få igång systemen igen?

Hur stora är problemen? Hur många projekt blir fördröjda eller blir inte av på grund av att man inte får ut handlingar i tid? Vad gör man för beräkningar och bedömningar när det gäller de samhällsekonomiska konsekvenserna?

Och slutligen: När räknar ministern med att de digitala tjänsterna ska vara på plats igen?

(Applåder)