Herr talman! Jag tackar statsrådet för att han tar sig tid att komma till kammaren för att diskutera denna angelägna fråga.

Det är tydligt att Sverige är inne i en lågkonjunktur, med alla effekter som det för med sig. Det handlar om en ökad mängd varsel, om en sämre sysselsättningsutveckling men framför allt om en höjd arbetslöshet som sprider sig i alla samhällsklasser i hela vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi i denna kammare är förhållandevis överens om att alla som kan jobba ska jobba. Att alla som kan jobba faktiskt också jobbar är helt centralt både för den enskilde individens försörjning och för vårt gemensamma samhälles möjlighet att ha en välfärd som går ihop. Det var därför jag i tisdags med viss förfäran läste Arbetsförmedlingens senast släppta rapport avseende läget på arbetsmarknaden och utsikterna för de kommande två åren. I den rapporten framgick det med all tydlighet att vi har en hög arbetslöshet och särskilt en väldigt hög ungdomsarbetslöshet. Den har ökat kraftigt under både 2023 och 2024. Av allt att döma ser den ut att fortsätta öka under 2025.

I slutet av november i år var över 45 000 unga människor inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en alarmerande siffra. Unga människor är en särskilt utsatt och konjunkturkänslig grupp på arbetsmarknaden. Det är i praktiken alltid den gruppen som får ta den första och största smällen när konjunkturen går nedåt och arbetsmarknaden blir allt svagare.

Jag är övertygad om att statsrådet förstår att detta inte är en hållbar situation för alla de unga som går utan ett arbete. Vi pratar om en förhållandevis stor grupp människor. Man har kanske nyligen fått sitt första jobb men blir nu av med det, kanske innan man är kvalificerad för akassa. Det handlar också om unga som nu inte lyckas ta det första steget ut i arbetslivet och därmed riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap, med alla konsekvenser det för med sig för både individen och samhället.

Fru talman! I det svar som statsrådet precis redogjorde för här i talarstolen går det att utläsa två huvudsakliga delar. Den ena handlar om vikten av att vi har en utbildning av hög kvalitet. Det håller jag med om. Den andra delen handlar om de insatser som Arbetsförmedlingen har i sin verktygslåda. Det tänker jag att vi kan diskutera lite.

Vi socialdemokrater anser att Sverige behöver ha en stark och aktiv arbetsmarknadspolitik i hela landet för att få bukt med ungdomsarbetslösheten. Nyckeln i den aktiva arbetsmarknadspolitiken är expertmyndigheten: Arbetsförmedlingen. Men i dagsläget finns det stora problem på myndigheten, och man klarar inte av att leverera i alla delar av sitt uppdrag.

Det är uppenbart att myndigheten inte klarar av att leverera fullt ut, mycket tack vare de stora nedskärningar som regeringen och Mats Persson har genomfört på myndigheten. Bara i år har stora grupper varslats från myndigheten. När man tvingas till uppsägningar och nedskärningar är det givet att tillgängligheten blir sämre, att den lokala närvaron blir sämre och att man får sämre möjlighet att hantera de frågor som vi diskuterar i dagens interpellationsdebatt.

Hur kan statsrådet motivera massiva nedskärningar i arbetsmarknadspolitiken och på Arbetsförmedlingen samtidigt som tiotusentals unga går arbetslösa varje dag?

(Applåder)