Herr talman! Jag tackar finansministern för en bra debatt.

Jag tror, som jag sa tidigare, att det här i grunden är en mycket viktig fråga och en mycket större fråga än Skatteverkets kontor i Lund. Det här handlar om förtroendet för statsförvaltningen, statsförvaltningens legitimitet och vilka förväntningar svenska folket kan ha på att statsförvaltningen är närvarande i hela Sverige.

En sak som jag tycker är viktig att framföra är att det här inte är en fråga om förtroende för Skatteverkets ledning. Jag tror att både jag och Niklas Karlsson har högt förtroende för Skatteverkets ledning. Det här handlar om hur Skatteverket agerar utifrån det mandat som regeringen ger det.

Regeringen kunde ha varit tydlig och sagt att man tycker att det är viktigt med tanke på den urbanisering som pågått i Sverige under väldigt lång tid att Skatteverket är kvar på de orter där det är i dag. Kanske kunde man ha tittat även på andra orter, jag vet inte, men man kunde i alla fall ha sagt att det ska vara kvar på de orter där det finns i dag. Det hade man kunnat föra fram till Skatteverket på ett lämpligt sätt.

Jag frågade i mitt första inlägg om det finns någon bortre gräns. För att verkligen dra det till sin spets skulle myndigheter kunna säga: Vi vill förlägga delar av vår verksamhet till utlandet, för det är billigt. Vi skulle kunna spara in jättemycket pengar på det. Är det också någonting som finansministern skulle säga är okej därför att det är ekonomiskt riktigt, för att uttrycka sig så? Jag hoppas att det inte är så, men jag har som sagt inte fått något riktigt svar på var den bortre gränsen går och när regeringen känner att den är beredd att göra som ledamoten Karlsson sa och ge de här instruktionerna, ta det här mandatet och säga till en myndighet: Så här kan ni inte agera, utan här måste ni faktiskt dra i bromsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att vi kommer att få anledning att återkomma till den här typen av diskussioner om statsförvaltningens närvaro. Skulle vi hamna i en situation liknande den 2015 kan jag redan nu lova finansministern att vi kommer att ses i fler interpellationsdebatter framöver.

(Applåder)