Herr talman! Det sägs att egenintresset aldrig ljuger. I regeringens politik visar det sig tydligt vilka intressen man faktiskt företräder.

Vi ser ju regeringens ekonomiska politik, som man nu har fört under två år. Det är en politik byggd på en nyliberal ekonomisk teori, där principerna går före och vi ser tydliga exempel på hur den borgerliga fördelningspolitiken ser ut.

Denna teori, det så kallade hästskitsteoremet eller hästskitsteorin, som Patrik Björck pratade om, som handlar om att man ska mata en häst så mycket det bara går för att sparvarna sedan ska kunna picka i avföringen, har i verkligheten visat sig inte fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi talar om värden som ökad tillväxt eller högre sysselsättning ser vi ingenting av detta i den ekonomiska politik som den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna nu väljer att genomföra. Vår tillväxt är bland de lägsta i Europa. Vi har en arbetslöshet som nu är den högsta på tio år.

Man brukar säga: Regnar det på prästen stänker det på klockaren: Men så är det inte i verkligheten. Det visar sig i den förda ekonomiska politiken, och det visar sig genom historien när andra länder har valt att luta sig mot denna nyliberala ekonomiska teori.

Konsekvenserna av den förda ekonomiska politiken är att vanliga löntagare och välfärden får betala priset. Vi har en sjukvårdskris. Vi har pressade privatekonomier och privathushåll som man över huvud taget inte bryr sig om.

Omfördelningen, den borgerliga fördelningspolitiken, är dessutom dubbel. Samtidigt som man väljer att sänka skatten för dem med de högsta inkomsterna och de största tillgångarna är man inte beredd att satsa på välfärden eller att ge pressade hushåll bättre ekonomiska förutsättningar. Det innebär också att de verksamheter i kommuner och regioner som utför välfärdens kärna nu måste börja se om sitt hus och höja kommunal- och regionskatterna.

Som ett exempel kan jag ta Bergs kommun. Där får 0,7 procent av befolkningen del av den stora skattesänkning som den borgerliga regeringen har genomfört, men alla ska vara med och betala priset när man nu måste höja kommunal- och regionskatterna för att klara av det nödvändigaste i välfärden. Så ser nämligen verkligheten ut.

Det som nu genomförs och det systemskifte vi står inför bygger inte på någon verklighetsförankrad teori eller uppfattning om att stärka tillväxten, sänka arbetslösheten eller höja sysselsättningen, utan det bygger på den borgerliga principen att det faktiskt är bra att ge lite mer åt dem som redan har och i bästa fall kasta små smulor åt dem som har lite.

(Applåder)