Herr talman! Det är klart att regeringen med sin nuvarande utformning av skattepolitiken bidrar till att öka undantagen snarare än till att upprätthålla neutralitet och enhetlighet.

Risken med alla de undantag vi fortsätter att skapa är att vi tappar i legitimitet och förtroende för skattesystemet. Dessutom tappar vi när det gäller tillväxtskapande åtgärder. Vi tappar innovationskraft och entreprenörskap, och ibland skapar vi kanske också större orättvisor än nödvändigt.

Finansministern har naturligtvis rätt i det avseendet att det var en annan tid när skattereformen genomfördes i början av 90-talet. Det fanns ett visst mått av omvandlingstryck, kan man kanske kalla det, som krävde att politiken satte sig ned och tog ett helhetsgrepp om skattesystemet. Det var nämligen ineffektivt, krångligt och svårt att förstå.

Det var bra då, men under de år som vi har levt med nuvarande skattesystem har särreglerna blivit fler. Undantagen har ökat, och vi börjar uppleva samma utmaningar som de vi hade i början av 90-talet. Det där kan man inte bara avfärda med att det var en annan tid och att det såg annorlunda ut, för till detta ska läggas att Sverige ännu inte var medlem i Europeiska unionen när skattereformen genomfördes i början av 90-talet. Digitaliseringen var i sin linda, och samhällsutmaningarna såg helt annorlunda ut än vad de gör i dag, 30 år senare. Nog är alltså behovet av en skattereform ändå ganska påträngande. Idén kommer inte bara från Socialdemokraterna, utan den kommer även från många andra håll.

Herr talman! Jag noterar att Moderaterna en gång i tiden, för inte alltför länge sedan, hade precis samma uppfattning. Det är till och med så att Elisabeth Svantesson en gång, innan hon blev finansminister, skrev i Dagens Nyheter tillsammans med nuvarande statsminister Ulf Kristersson om hur påträngande behovet var av en övergripande skattereform. Tre år senare sa finansministerns nuvarande kollega Niklas Wykman i en intervju med revisionsfirman PWC precis samma sak som Elisabeth Svantesson gjorde 2019, nämligen att Moderaterna vill ha en skattereform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man såg behovet, och man tyckte att det var påträngande. Man såg möjligheten att göra någonting bättre. Men nu när vi två år in i mandatperioden lever med en borgerlig regering och Elisabeth Svantesson som finansminister är tanken helt borta. Det är möjligt att svaret på frågan varför finns i något som finansministern uttryckte i den förra interpellationsdebatten, herr talman. Där sa hon i ett inlägg att hon inte styrs av några principer.

Det är möjligt att det här har övergetts under de senaste två åren, men finansministern får gärna förklara för oss andra vad det är som har skett. Jag kan nämligen inte frigöra mig från känslan att det som finansministern nu ägnar sig åt bygger så smått på någon form av grälsjuka gentemot socialdemokratin. Om jag har fel hoppas jag att finansministern rättar mig.

Finansministern får alltså gärna redogöra för varför hon på så kort tid helt har ändrat politisk uppfattning vad gäller behovet av en ny, genomgripande skattereform.

(Applåder)