Herr talman! Skattesystem kan låta lite tråkigt, men det handlar i huvudsak om att säkerställa att vi har tillräckliga skatteintäkter för att finansiera det som vi definierar som gemensamma angelägenheter, det vill säga vår välfärd.

För att bidra till legitimitet och rättvisa i skattesystemet är det viktigt att skattereglerna är generella, har breda skattebaser och är enhetliga. Dessutom ska ett skattesystem helst ha så få särregler och undantag som det bara är möjligt. Om man lever upp till kriterierna innebär det att vi bidrar till förståelse, skapar legitimitet för ett sådant skattesystem och dessutom minskar utrymmet och riskerna för fel och fusk.

Principerna var vägledande för den stora skattereform som Sverige genomförde i början av 90-talet. De byggde på principer och syften att utforma ett system som var samhällsekonomiskt och fördelningspolitiskt effektivt. De bärande principerna var bredare skattebaser, att skapa en mer neutral och likformig beskattning av olika inkomster, investeringar, sparformer och andra delar av den privata konsumtionen.

Nu är det ett tag sedan det var början av 90-talet. Sedan reformen infördes har ett stort antal avsteg gjorts från dessa principer. De har lett till att dagens skattesystem snarare kännetecknas av stora och allvarliga utmaningar. Alla de många avstegen från denna neutrala och likformiga beskattning har skapat smalare och instabilare skattebaser, som leder till brist på likformig beskattning och till stora samhällsekonomiska kostnader genom att snedvrida hushållens och företagens ekonomiska beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det allvarligaste problemet i dagens skattepolitik är den skattemässiga obalansen mellan arbete och kapital. Jag menar att Sverige är i behov av en stor, genomgripande och bred skattereform som också måste ske i bred politisk enighet.

Grundbultarna för en sådan översyn ska vara att skattesystemet ska generera stabila skatteintäkter för finansiering av gemensamma åtaganden, vara enkelt för enskilda och företag och dessutom bygga på principen om att skatt ska betalas efter bärkraft.

Herr talman! Nu är det inte så att jag är ensam om uppfattningen, utan kritiken mot de många undantagen och att vi inte lever upp till de principer som var vägledande för skattereformen på 90-talet är omfattande. Kritiken kommer från flera håll, inte bara från socialdemokrater eller från den politiska vänstersidan. Den kommer från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, där Klas Eklund har skrivit en rapport. Ekonomiprofessor Lars Calmfors har pratat om detta, LO har pratat om detta, Riksrevisionen har pratat om detta och Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har pratat om detta, och så vidare. De menar att vi inte lever upp till neutralitet och enhetlighet. Dessutom missar vi att skapa högre tillväxt, bättre innovationsmöjligheter, starkare entreprenörskap och starkare rättvisa genom att fortsätta att lappa och laga och tillåta ytterligare undantag i det skattesystem som vi lever med i dag.

Herr talman! Behovet av en stor skattereform är påtagligt. Ska man lyckas med det måste det ske i förhandlingar, brett tillsammans med de olika partier som finns i Sveriges riksdag så att vi orkar och förmår att leva över tid. Ser inte finansministern detta?