Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag. Jag vill också be om ursäkt om jag drar över min utsatta tid med någon minut.

Jag vill instämma i Edward Riedls tacksamma konstaterande av att vi har lyckats nå enighet mellan riksdagens åtta partier kring dessa viktiga förändringar. Det är en styrka för Sverige att vi gemensamt värnar vår riksbanks oberoende. Detta oberoende kommer till uttryck bland annat genom att den finansierar sig själv. Det är alltså inte en budgetpost i statens budget som finansierar Riksbankens verksamhet, utan det gör den själv.

I den nya riksbankslagen, som Edward Riedl nämnde, införde man en skyldighet för Riksbanken att komma till riksdagen och begära tillskott om det egna kapitalet gick under en viss målnivå. Vi har fört resonemang med Riksbanken om huruvida det är rimligt att lagstiftarens krav talar om när så ska ske eller om det ska finnas en möjlighet för den oberoende Riksbanken att själv avgöra när man vill komma till riksdagen. Vi har nu i det här förslaget landat i att vi ska göra detta till en möjlighet i stället för en skyldighet.

Jag vill dock understryka att vi från utskottet ändå lagt oss vinn om att den målnivå på 60 miljarder som har pekats ut ska stå med i betänkandet, liksom att man bör komma till riksdagen om man sjunker ned till en tredjedel av den målnivån.

Detta hände ju. Riksbanken gjorde 2022 en enorm förlust, 81 miljarder, och årsredovisningen för 2023 visade ett underskott på 2 miljarder när vinst och eget kapital lades samman. Det gjorde att Riksbanken i våras fick komma till finansutskottet och be om ett kapitaltillskott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksbankens finansiering

Vi har hanterat detta ärende. Det har varit många diskussioner, och tjänstemännen har varit inblandade i hög grad. Det har varit en ganska komplicerad process, men utskottet har nu landat i detta betänkande. Vi gav också i juni ett tillskott på 25 miljarder till Riksbanken i kammaren. Det var ungefär hälften av vad Riksbanken begärde.

Jag vill dock också understryka att vi i samband med att vi gjorde detta tillskott också fattade beslut om ett utskottsinitiativ om att se över detta med att gå från skyldighet till möjlighet liksom Riksbankens självfinansieringsgrad. Detta är vad det här betänkandet innehåller. Regeringen har levererat på tillkännagivandet, och det är mycket bra.

Nu ändras alltså riksbankslagen så att skyldigheten att komma till riksdagen med krav om återställning av det egna kapitalet i stället formuleras som en möjlighet. I och med detta stärks Riksbankens oberoende eftersom det blir de själva som avgör om möjligheten ska utnyttjas.

Riksbankens orealiserade vinster på sina värderegleringskonton, utom kontot för guld, ska fortsättningsvis fullt ut beaktas när Riksbanken väljer att göra en framställan till riksdagen om att återställa det egna kapitalet. I dag lastar förlusterna resultatet men inte de orealiserade vinsterna på värderegleringskontona eftersom de inte ingår i det egna kapitalet med den nuvarande ordningen. Detta var också något som utskottet i tillkännagivandet pekade på och ville att man skulle titta på. I detta förslag beaktas därför den omständigheten: att man i dessa beräkningar ska ta med de orealiserade vinsterna för att det ska bli lättare att bedöma hur stort eget kapital Riksbanken har behov av framöver.

Det är, herr talman, alldeles riktigt som utskottsordföranden konstaterade: Vi använder allt mindre sedlar och mynt i Sverige. Det har gjort att Riksbanken har förlorat en stor andel av det som har varit dess naturliga intäkter, det så kallade seignioraget.

Därför har vi nu ett förslag som innebär att Riksbanken får en möjlighet att kräva räntefri inlåning från banker och kreditinstitut, både svenska och utländska som har kontor här i landet, om det egna kapitalet skulle sjunka under målnivån. Men det här får bara göras i syfte att finansiera verksamheten, och det får inte användas i penningpolitiskt syfte.

På detta sätt ger vi Riksbanken en bättre möjlighet att själv tjäna in för att täcka sina förvaltningskostnader. Vi gör bedömningen att de förvaltningskostnader Riksbanken har i alla fall inte inom den närmaste framtiden kommer att kunna täckas på annat sätt.

Det finns ett litet tillägg i betänkandet som handlar om att genomföra några ändringar i EU:s finalitydirektiv och i betaltjänstdirektivet. Det är viktigt för att göra det möjligt för betalningsinstitut och utgivare av elektroniska pengar att delta i det så kallade avvecklingssystemet, som vi har i Sverige. I dag är det bara Riksbanken, Riksgäldskontoret och kreditinstituten som får göra det, men nu öppnar vi alltså möjligheten även för andra att delta i systemet.

Sammanfattningsvis: Vi, åtta partier här i kammaren, gör gemensamt några förändringar för att ytterligare något stärka Riksbankens oberoende. Vi öppnar möjligheten för att öka Riksbankens självfinansieringsgrad, och vi landar in några EU-direktiv i den svenska lagstiftningen.

Med detta vill jag önska god jul till alla kollegor i utskottet, tacka vår fantastiska tjänstemannakår i finansutskottets kansli och önska all personal i Riksdagsförvaltningen och talmanspresidiet en riktigt god jul.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksbankens finansiering

(Applåder)