Herr talman! Vi lever onekligen i oroliga tider. Jag tänker inte minst på det vidriga anfallskrig som Ryssland bedriver mot och i Ukraina.
Det var också i oroliga och svåra tider som grunderna till dagens EU lades av de tre kristdemokraterna Adenauer, Schuman och De Gasperi. Det var i ett Europa som fortfarande låg i ruiner efter andra världskriget och präglades av både rädsla och hopplöshet. Då stakades en ny kurs ut för Europa. Men det var inte en kurs som handlade om huruvida svenskt snus skulle tillåtas, att införa gemensamma krav på dygnsvila eller böjningskoefficienten på gurkor. De kristdemokratiska statsmännen ville binda de europeiska länderna närmare varandra, detta för att vi skulle kunna hantera tider av oro och kris. Här har de fått rätt, än så länge, och Vladimir Putin har fått fel.
Sverige behöver EU, och EU behöver Sverige. Även om jag ser att EU är mycket mer än pengar och avgifter vill jag understryka att Kristdemokraterna är och förblir en garant för att EU inte ska ges obefogad makt. Det måste finnas en röd linje politiskt: Det som kan beslutas hemma vid köksborden i Sverige ska inte klåfingriga byråkrater i Bryssel ha tassarna i. Sverige är inte heller och ska inte vara en mjölkkossa för en allt dyrare överbyggnad som drivs på av politiker med federalistiska drömmar om ett Europas förenta stater eller för att hålla länder med dålig ekonomisk styrning under armarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen
Kristdemokraterna är Europavänner. Det innebär att vi också ska ta till vara hennes anda och hennes arv. Visst ska vi ha en inre marknad - men också mångfald, respekt för medlemsstaternas särdrag och frihet i solidaritet. Det var denna grundsyn som låg bakom vår slogan i samband med Europaparlamentsvalet i juni i år: "Gränser och frihet." Vi tror nämligen inte att ett EU som försöker göra allt kommer att lyckas. Därför var och är det viktigt att sätta gränser för vad EU ska fokusera på.
Herr talman! Den svenska avgiften utgår från den långtidsbudget som gäller till och med 2027. För nästa år är avgiften nästan 48 miljarder kronor.
Det faktum att Sverige betalar mer i medlemsavgift till EU än vad vi får tillbaka i rena bidrag är inte lika med att medlemskapet är en dålig affär ekonomiskt. Via medlemskapet har vi nu möjlighet att vara med på den inre marknaden men också att vara en del av de internationella handelsavtal som EU träffar. Det ger oss, både privatpersoner och företag, möjlighet att handla fritt inom EU.
Det har gjorts en rad uppskattningar kring mervärdet av detta. De är inte speciellt träffsäkra och varierar väldigt mycket, men man menar att detta mervärde av medlemskapet kan värderas till uppemot 300 miljarder kronor.
Herr talman! Den som lyssnar på detta anförande hör dock att det finns en oro och en kritik mellan raderna. Även om vi i 30 år haft som mål att verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU kan man inte blunda för den utveckling som varit och de problem som finns.
Även om EU:s regler tillåter en statsskuld på 60 procent av bnp kan vi konstatera att Frankrikes statsskuld för innevarande år blir drygt 110 procent av bnp och väntas bli ännu lite högre nästa år, 112-113 procent. Häromveckan föll den franska regeringen i en misstroendeomröstning, för första gången sedan 1962, som konsekvens av att den försökt tvinga igenom en budget med besparingar för att kunna möta EU:s stabilitetspaktsregler. I Tyskland föll den socialdemokratiske förbundskanslern Scholz i en förtroendeomröstning så sent som i måndags, och nyval sägs vänta i februari. Anledningen var att regeringen var oense om hur man skulle få till näringslivspolitiken för att få fart på tillväxten i Tyskland, som under i princip hela året varit negativ.
Herr talman! Listan kan naturligtvis göras mycket längre än dessa exempel med Frankrike och Tyskland, men jag tror att alla förstår varför jag väljer just dessa två. Det finns nämligen all anledning för oss svenskar att känna oro men också att vara kritiska. Jag tänker inte minst på vad ordföranden för Europeiska revisionsrätten skriver i förordet till rättens rapport för 2023:
"Vårt arbete på sammanhållningsområdet" - min kommentar: lite drygt 550 miljarder kronor - "har visat på allvarliga brister i fråga om bristande efterlevnad av dessa regler med en kraftig ökning av felprocenten de senaste tre åren."
Det här är alltså inte första gången denna typ av allvarlig kritik riktas.
Herr talman! Jag vill med detta understryka vikten av att vi har en regering och ett samarbetsparti som verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Jag tror att vikten av att vi har en så tydlig svensk röst, som drar tydliga politiska linjer för vad som är okej och inte, kommer att bli än större i framtiden.
Avgiften till Euro-peiska unionen
Med detta, herr talman, vill jag önska dig, talmanspresidiet, kansliet och mina kollegor i riksdagens finansutskott en välsignad och fridfull julhelg samt ett gott nytt år.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)