Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Välfärden i Sverige är otroligt viktig. Den jämnar ut skillnader, säkerställer att de som faller kan landa mjukt och ger människor möjlighet att prova sina vingar. Vi får dock aldrig glömma varifrån skattepengarna kommer och hur de skapas. Det sker genom att människor jobbar och driver företag, vilket gör att Sveriges ekonomiska tillväxt ökar.

Med tillväxt kan vi ha ett skyddsnät utan hål för den som faller. Med tillväxt får vi ett Sverige som vi kan lita på - lita på att vi får hjälp om vi blir sjuka, att vi får omsorg om vi behöver det när vi bli årsrika och att våra barn får det stöd de behöver i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

För mig är det vad staten är till för. Den ska skapa trygghet och ett skyddsnät som fångar upp men inte håller tillbaka. Människor ska kunna känna framtidstro och våga prova sina vingar.

För mig som liberal är det som sagt väldigt viktigt att det finns ett skyddsnät utan hål som fångar upp dig om du faller. Men vi har i dag flera hål i nätet, vilket utmanar välfärden. Därför är det viktigt att de reformer som regeringen nu jobbar med blir lösta. Nu drabbar våra utmaningar välfärden och alla de människor som jobbar i den och som är beroende av den. Det drabbar skolan, vården och omsorgen. Det kan handla om ineffektiva processer, dålig styrning, regler som man inte har möjlighet att leva upp till, för stor arbetsbelastning på vissa ställen och för lite resurser.

Det är viktigt att komma ihåg att hålen i nätet inte bara har en orsak. Ledamöter från flera partier i oppositionen som har talat före mig har sagt att det bara handlar om mer resurser. Det är riktigt dåligt att föra diskussionen på den nivån. Då är risken stor att man missar flera andra viktiga saker som behöver hanteras.

Herr talman! Skolan är och kommer alltid att vara Liberalernas främsta prioritet. Vi måste inse att det finns en kunskapskris i svensk skola. I dag kan var fjärde elev på högstadiet inte läsa ordentligt. Antalet anmälningar om hot och våld har fördubblats, och det är tydligt att grunderna inte fungerar i svensk skola i dag. Det är till skolan vi vill föra resurser, för visst finns det en korrelation mellan antalet lärare i klassrummet och studieresultat. Man ska hinna se eleven och lyssna, motivera och förklara. Självklart är det så.

Ändå krävs det inte bara resurser i skolan. Det handlar också om lärarens befogenheter, dokumentationskrav, kringuppgifter som ligger utanför undervisningen och läromedel att bedriva undervisningen med. Ja, många saker behöver fungera för att skolan ska kunna vara kompensatorisk och ge varenda unge en chans. Det handlar inte bara om pengar. Gå inte på den vänsterretoriken!

Liberalerna har påbörjat ett arbete med att bygga upp skolans grunder igen. Det handlar om elevers rätt till riktiga skolböcker, bemannade skolbibliotek och tillgång till en god elevhälsa. Även införandet av en nationell skolpengsnorm och ett helrenoverat friskolesystem är viktiga reformer. Lärares administrativa börda behöver minska, och vi måste få tillbaka en regelstyrd skola.

I budgeten för 2025 storsatsar vi på skolan. Det är den näst största skolbudgeten på 20 år. Vi ser till att en halv miljon riktiga läroböcker ersätter elevernas distraherande skärmar. Vi ger kommunerna möjlighet att skapa mindre undervisningsgrupper, och vi fördubblar stödet till akutskolor. Stöket och den skadliga digitaliseringsivern måste städas bort. Skolan ska tillbaka till grunderna.

Så bygger vi det framtida Sverige från grunden. Det är socialliberalism när den är som bäst.

Herr talman! Det här är exempel på hur vi satsar för att komma till rätta med skolans problem. Vi gör det genom generella statsbidrag men också genom riktade statsbidrag öronmärkta till skolan samtidigt som vi tar tag i de grundläggande problem som inte handlar om pengar utan om förutsättningar och struktur. Allra helst hade vi liberaler velat att skolan var statlig igen. Men nu är den inte det, och då får vi göra det vi kan från statens håll för att ge både rätt förutsättningar och resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

De verkligt stora resurserna till skolan kommer från kommunernas budgetar. Det får vi inte glömma när vi pratar om satsningar här i talarstolen. År 2022 var skolans kostnader i Sverige cirka 43 procent av kommunernas totala kostnader. Det motsvarade ungefär 332 miljarder. De generella statsbidragen var cirka 16 procent av detta och de riktade cirka 5 procent. Resten, ungefär 79 procent, kom från kommunernas egna intäkter.

Men det finns stora problem med hur skolan i dag är finansierad och att det skiljer för mycket mellan kommunerna. Det kan skilja så mycket som 70 000 kronor per elev mellan de kommuner som satsar minst och de som satsar mest på skolan. Detta kan inga generella statsbidrag kompensera för. Det här är inte hållbart. Därför har Liberalerna i regeringen tillsatt en utredning för att beräkna en lägstanivå för finansiering av skolan.

Herr talman! Ni har fått höra att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har mycket mer pengar. Jag måste poängtera att det är viktigt att inte göra som man gör i deras budgetförslag. Att lånefinansiera välfärden när vi har ett finanspolitiskt ramverk att hålla oss till är bara oseriöst. Det är inget annat än dumdristigt. Nu är det i och för sig mest bara hittepåbudgetar; de vet ju att de inte kommer att gå igenom. Det är lätt att tro i debatten att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har seriösa alternativa förslag, men så är inte fallet.

Avslutningsvis: Med vår budget i dess helhet gör vi viktiga satsningar på välfärden samtidigt som vi möjliggör ekonomisk tillväxt. Det är det som finansierar välfärden, och det är därför vi alltid måste ha detta för ögonen när vi lägger fram budgetar. De ska vara bra för Sverige både här och nu och för framtida ekonomisk tillväxt.

Det kommer att ge människor möjlighet att skapa företag, ställa om sina företag och anställa fler. Fler kommer också att bli anställbara. Det är inte svårare än att alla som kan jobba ska jobba. Endast om alla som kan bidra bidrar kan vi skapa en hållbar välfärd, ett nät utan hål. En mycket stor skillnad mellan en liberal borgerlig ekonomisk politik och en vänsterpolitik är att vi vet att resurserna först måste komma in. Därefter kan de fördelas.

Herr talman! Jag vill avsluta med att önska mina kollegor i kammaren och i finansutskottet en riktigt god jul.

(Applåder)