Fru talman! Riksdagsledamöter! Statsråd! Ni som sitter på läktaren och ni som följer detta på tv!

I dag debatterar vi Totalförsvaret 2025–2030, försvarsutskottets betänkande. Jag börjar med att yrka bifall till samtliga förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Jag vill i mitt anförande säga någonting om omvärldsläget, någonting om vårt Natomedlemskap och naturligtvis något om Sverige och försvarsbeslutet vi nu tar.

Det här försvarsbeslutet fattas i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Mark Rutte, som är Natos generalsekreterare, höll ett stort tal i torsdags där han varnade för att faran är på väg mot oss i full fart. Han sa också till medlemsländerna – väldigt självkritiskt – att vi inte är redo för det som är på väg mot oss inom fyra fem år. Han varnade för att Nato inte når upp till Moskvas produktion av vapen. Han tillade också det som jag tror att vi alla förstår, nämligen att det som händer i Ukraina skulle kunna hända här.

Rutte sa även att om vi inte spenderar mer nu på att förhindra krig kommer vi att få betala ett mycket högre pris senare om det värsta skulle hända. Jag vill nämna det här, därför att vi ju vet och har hört det sägas många gånger förut att vi har det tuffaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Det är på riktigt. Vi i vårt land har haft förmånen att stå utanför krig i 200 år. Det är fantastiskt, och vi hoppas verkligen att det ska få fortsätta så. Men det är ingen naturlag och ingenting vi kan ta för givet.

Fru talman! Det säkerhetspolitiska läget är ingen luftgrop. Det varar sannolikt under överskådlig framtid. Vi ser kriget pågå i Ukraina och hur Ryssland struntar i alla regler och ger sig på elproduktion, äldreboenden och sjukhus. Ryssland får hjälp av Kina med produkter och komponenter och av Iran med drönare. Nordkorea skickar inte bara ammunition utan också soldater. De får inte bara betalt i rubel utan även i teknologi.

Fru talman! Det här är det läge vi har att ta vårt beslut i. Läget skärps också i vårt eget närområde. Vi ser upprustning även här. I Kaliningrad finns Iskanderrobotar som når långt in över svenskt territorium.

När vi nu gör satsningar är jag glad över vår enighet. Det är viktigt att förklara för svenska folket att detta är helt nödvändigt. Varje krona som satsas är helt nödvändig för att bygga upp civilt och militärt försvar så att vi kan klara oss. Vi ska dessutom bidra till Nato eftersom vi nu är medlem där. Tillsammans bidrar vi till avskräckningen.

Nato har ju varit världshistoriens starkaste försvarsallians. Ensam är inte stark. Vi hörde Natos generalsekreterare påpeka att alla medlemmar ännu inte når upp till 2 procent. Sverige har under lång tid underpresterat och satsat för lite. Nu satsar vi, och försvarsanslaget går upp till 2,4 procent nästa år och sedan till 2,6 procent. Men vi måste vara helt ärliga med att det inte är säkert att det kommer att räcka. Under nästa år kommer Nato med nya målsättningar, och precis som Rutte sa måste vi komma ihåg att under kalla kriget satsade även Sverige 3 eller 4 procent av bnp. Han påpekade att det också var ett säkerhetspolitiskt tufft läge, och det kanske är ännu värre nu.

Jag vill säga till er som tittar på den här debatten att vi måste vara beredda att göra uppoffringar. Den frihet vi har är värd att försvara. Vi kristdemokrater tycker att försvarsfrågan är viktig därför att Sverige måste kunna försvaras mot yttre hot. De yttre hoten finns sannerligen.

I och med det här försvarsbeslutet gör vi viktiga satsningar. Krigsorganisationen kommer under den här perioden att gå från 88 000 till 115 000 personer.

Vi ser också till att de fyra brigaderna blir färdiga till 2030. Flera av oss som var med i Försvarsberedningen vet att det var diskussioner där och att de egentligen skulle ha varit färdiga redan nu. Men nu ser vi till att det inte blir förskjutningar. Det här är nödvändigt. Nato kommer sannolikt att peka på att det i vår del av världen finns brister när det gäller markstridstrupper. Därför är det viktigt att detta inte förskjuts bortom 2030. Vi behöver snabba på. Vi har inte all tid i världen. Det är viktigt att det kommer på plats nu.

Fru talman! Vi gör också satsningar på marinen. Vi ser till att det blir personalsatsningar. Det gäller också flygvapnet. Vi har fina flygplan, som tillverkas i Sverige. Men de är, hur bra de än är, väldigt sårbara på marken. Nu ser vi till att satsa på basorganisationen och på att man har personal som kan flytta ut flygplanen.

Vi gör också satsningar på ammunition. Vi kan slå fast att de fredstida prognoserna för ammunition kan kastas i papperskorgen. Få länder i Europa har produktion av ammunition, men det har vi. Vi måste satsa på att öka den ytterligare, både för vår egen säkerhet och för Natos säkerhet men också för att hjälpa Ukraina. Därför är det viktigt att vi gör så att logistiken fungerar när det gäller ammunitionen.

Det är när vi har de sakerna på plats som det fungerar. Och det är när våra förband är fullt uppfyllda och vi övar som vi får militär effekt. Det är det som vi särskilt poängterar. De här satsningarna ska mynna ut i att vi får en ökad förmåga till avskräckning enskilt men framför allt tillsammans.

Det är också vårt medlemskap i Nato som gör att det blir en operativ enhet. Sverige är ett uppmarschområde, och detta visar att vi tillsammans får den styrka som är helt nödvändig.

Vi gör också, vilket har nämnts förut, satsningar på hemvärnet. Det kommer att utökas under perioden. De frivilliga försvarsorganisationerna spelar en väldigt stor roll. Jag vill, precis som en föregångare i debatten, framhålla vikten av att engagera sig i en frivillig försvarsorganisation. Det spelar roll.

Fru talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att tacka alla som hjälper till i frivilliga försvarsorganisationer av något slag, bland annat i hemvärnet. De gör en viktig insats. Men jag vill också tacka alla våra soldater och officerare som gör viktiga insatser i Sverige och runt om i världen. Jag vill tacka er och era anhöriga för era insatser och önska er alla en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)