Herr talman! Utgiftsområde 24 Näringsliv är rubriken för debatten. Betänkandet är uppdelat i tre beslutspunkter:

mål för turismpolitiken inom området Näringspolitik

mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

statens budget inom utgiftsområde 24.

Herr talman! Jag vill först deklarera att vi under beslutspunkt 2 har en motivreservation som jag yrkar bifall till. Sedan vill jag säga något om anslagen i budgeten. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 24.

Vänsterpartiets budgetalternativ, som presenteras i vår partimotion, bör givetvis ses som ett sammanhållet paket där ingen del kan brytas ut och behandlas separat. I stället redovisar vi vår uppfattning avseende betänkandet om utgiftsområde 24 i vårt särskilda yttrande. Det jag uttrycker här sammanfaller givetvis med Vänsterpartiets politik inom utgiftsområdet.

Jag vill inledningsvis framhålla den svenska industrins betydelse. Mycket av det som industrierna producerar är av samhällsavgörande karaktär, till exempel material för välfärden, byggande och den gröna omställningen. Sverige behöver också ställa om till en innovationsdriven tillväxt. Det som andra länder gör billigare och ibland till och med bättre måste Sverige möta med större kunskapsinnehåll, resurseffektivare produktion samt en produktion av varor och tjänster som utgår från samhällsutmaningar snarare än konsumtionsdriv.

Omställningen av ekonomin måste ske i ett nytt ekonomiskt landskap, där klimatfrågan och den växande befolkningen utgör både utmaningar och möjligheter. Forskning och utveckling måste ske i nära relation till industrin. Vidare har turism och besöksnäring en stor betydelse för hela landet. Branschen har under flera år växt och fått allt större betydelse som en av flera tillväxtmotorer på landsbygden.

Jag vill även lyfta fram de små företagen som en viktig motor för Sveriges näringsliv, inte bara för att dessa företag kan växa och bli stora utan också för att de i bästa fall kan driva nya idéer och innovationer framåt. Sverige har goda förutsättningar att utveckla företagande inom hållbarhet och energieffektivisering, vilket i sin tur kan driva på omställningen av samhället.

Handel med omvärlden är avgörande för Sverige, som är ett litet och exportberoende land, och för vårt välstånd och vår utveckling. När det gäller den politik som bedrivs på området hade jag velat se en ny inriktning med rättvisa som utgångspunkt. Människor, social rättvisa, djur, klimat och miljö bör sättas främst med ett fokus på samhällsvinster för alla, inte bara på vinster för storföretag. Handelspolitikens inriktning bör inte heller innebära försämringar för medborgarna i länder som vi handlar med.

I likhet med Vänsterpartiets budgetalternativ inom utgiftsområde 24 anser jag att följande förändringar borde ha genomförts i förhållande till regeringens förslag.

Låt mig börja med anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Det borde ha ökats med 35 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Dessa pengar behövs för till exempel forskning på hållbara byggmaterial som kan ersätta fossila byggmaterial.

Jag och Vänsterpartiet menar att anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel borde ha ökats med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det hade möjliggjort ett stöd via Rise till innovativa små företag för att de ska kunna tillämpa sin forskning i de statliga laboratorierna.

Vidare anser jag att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling borde ha ökats med totalt 122 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Ökningen innefattar flera viktiga satsningar. Drygt hälften av denna anslagsökning borde gå till ett riktat stöd till kvinnors företagande, som ska utgöras av två delar. Den ena delen skulle syfta till att underlätta yrkesnätverkande mellan kvinnor, och den andra skulle gå till att stödja kvinnors innovation. Resten skulle gå till kooperativ företagsverksamhet som är viktig för näringslivets utveckling, och det skulle vara i form av både ett direkt stöd och ett stöd via Tillväxtverkets främjandeverksamhet.

Jag hade också velat se en ökning av anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det är en anslagspost som även lyfts fram i andra anföranden.

I rapporten Innovationskritiska metaller och mineraler, som är en forskningsöversikt framtagen på uppdrag av utskottet, konstateras att det finns en otillräcklig berggrundsgeologisk och malmgenetisk forskningsuppbyggnad i Sverige när det gäller innovationskritiska metaller och mineraler och att det krävs en kunskapsuppbyggnad. Sveriges geologiska undersökning har haft i uppdrag att kartlägga förekomsten av innovationskritiska metaller, men jag menar att myndigheten behöver mer resurser för att kunna utföra uppdraget.

Jag anser också att 50 miljoner kronor hade kunnat tas bort från anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag jämfört med regeringens förslag.

Det är ett faktum att små företag kan ha svårt att få banklån på grund av att bankerna inte vill ta den höga risken. När det gäller anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation anser jag att detta borde ha ökats med 120 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för att Almi ska kunna påbörja ett arbete med att förbättra små företags möjligheter att få finansiering.

Avslutningsvis menar jag att ett nytt anslag borde ha införts inom utgiftsområdet för ett treårigt program för grön omställning av pappersindustrin där 250 miljoner kronor hade tilldelats programmet för 2025. Genom programmet skulle pappersindustrin kunna få stöd för investeringar som innebär energieffektivisering och ökad produktion av förnybara bränslen. Det finns stora möjligheter för den nämnda industrin att bidra ytterligare i omställningen.