Fru talman! Det är allvarstid i Europa. Kriget finns åter på den europeiska kontinenten i en skala och i en omfattning som vi inte sett sedan andra världskrigets slut. Den regelbaserade världsordning som har tjänat världen unikt väl utmanas just nu i sina grundvalar bara något hundratal mil från den plats där vi för denna debatt just nu.

Vi står i dag inför att fatta ett försvarsbeslut som är historiskt. Det är tidigarelagt till följd av det allvarliga säkerhetsläget. Det är, som har konstaterats i denna kammare tidigare, i grunden också en mycket stor styrka för Sverige att ett land som präglas av en orolig omvärld också har ett stort mått av politisk enighet bakom de beslut som i dag ska fattas.

Det moderna kriget i Ukraina har visat oss snabb och disruptiv teknikutveckling. Men det finns också det som tyvärr synes vara konstant när det gäller de extrema påfrestningar som ett krig innebär för ett samhälle. Erfarenheter från Ukraina visar oss på vikten av att ha ett totalförsvar som från dag ett klarar av att stå emot de vedermödor som ett krig innebär för ett samhälle.

Detta, fru talman, kräver också ett perspektivskifte. Detta perspektivskifte har varit på väg under lång tid, men det manifesteras också med detta försvarsbeslut. Vad är den dimensionerande uppgiften för det civila försvaret? Jo, det är att kunna klara av att möta krigets krav. Det kräver ett perspektivskifte hos alla myndigheter, hos alla organisationer och ytterst hos alla svenskar som har en omistligt viktig roll att fylla i totalförsvaret. Om, fru talman, den fredstida krisberedskapen handlar om att rädda individen från krisen handlar det civila försvaret om att institutionerna och medborgarna ytterst måste vara beredda att försvara samhället mot existentiellt svåra påfrestningar.

Fru talman! I och med detta försvarsbeslut återupprättar vi det civila försvaret. Vi får det civila försvar som vi har pratat om i tio års tid. Det har snart gått tio år sedan den här kammaren beslöt att totalförsvaret skulle återuppstå. Men i praktiken ledde det inte till att den civila delen av totalförsvaret återuppstod i någon större omfattning.

När den här regeringen trädde till var det samlade anslaget till det civila försvaret 2,7 miljarder kronor. Nu rör vi oss mot en nivå på 15 miljarder kronor per år. Under den här försvarsbeslutsperioden tillförs det civila försvaret 37,5 miljarder kronor.

Detta gör att det blir möjligt att gå från planeringsstadiet till det faktiska förmågebyggandet, och det är bråttom med det. Det har vid flera tillfällen under den här debatten sagts att det ligger en fara i dröjsmål, och det äger naturligtvis sin fulla giltighet också inom det civila försvaret.

Fru talman! Vi prioriterar alla tio beredskapssektorerna. Vi höjer ambitionen i alla tio beredskapssektorerna, men vi gör det särskilt inom sex sektorer som är viktiga för att säkerställa den grundläggande funktionaliteten i samhället och för att möta de behov som det militära försvaret har i händelse av ett väpnat angrepp. Satsningarna är således kopplade till förtydligandet av målen för det civila försvaret.

De sex prioriterade sektorerna är: elektroniska kommunikationer och post, energiförsörjning, hälsa, vård och omsorg, livsmedelsförsörjning och dricksvatten, räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen samt transportsektorn. Och även om dessa sektorer ibland delas in i ett cirkeldiagram som tårtbitar är det i själva verket fråga om tårtbottnar när det kommer till samhällets funktionalitet, såtillvida att de är förutsättningsskapande för all annan verksamhet vi har att ägna oss åt i samhället. De här sektorerna är också, som jag precis nämnde, särskilt viktiga för det militära försvarets förmåga att fullgöra sina viktiga uppgifter i händelse ytterst av ett väpnat angrepp.

Men det görs också en lång rad andra saker. Vi omformar strukturen för ledningen av det civila försvaret. Vi har tydligt sagt att MSB ska få rollen som en toppnod i det civila försvaret. Vi renodlar MSB:s uppgifter, och vi bedriver ett framåtsyftande arbete med att satsa på cybersäkerheten. Cybersäkerheten kan med fog beskrivas som den tillkommande domänen för det moderna civila försvaret. Ansvaret för den verksamheten kommer att flyttas över till FRA i takt med att vi bygger upp det nya nationella cybersäkerhetscentret. En lång rad andra åtgärder och satsningar genomförs för att hålla jämna steg i denna del.

Fru talman! Det har sagts tidigare i den här kammaren att vi fattar historiska beslut, men i dag vågar jag påstå att vi de facto gör det. Totalförsvaret återuppstår. Det ligger en fara i dröjsmål, och det kräver av alla aktörer ute i systemet att de förstår att vi måste arbeta med det som bygger förmåga här och nu. Det handlar om att gå från planering och Powerpointpresentationer till prylar och övning, för att uttrycka det grovyxat.

Vi har alla förutsättningar att bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle, men det kräver också att alla aktörer i systemet från och med nu säkerställer att den verksamhet de bedriver syftar till att bygga förmåga här och nu och framöver. Vi behöver en linjär förmågetillväxt. Vi kan, fru talman, inte vänta på det perfekta systemet i en avlägsen framtid. Detta är också den inriktning som nu ges.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis nämna att efter att detta totalförsvarsbeslut är fattat i Sveriges riksdag kommer regeringen att fatta ett, vågar jag påstå, unikt inriktningsbeslut för totalförsvaret och det civila försvaret, som är tydligt i termer av den dimensionerande målbilden och den verksamhet som ska prioriteras hos alla beredskapsansvariga myndigheter och alla sektorsansvariga myndigheter. Detta har aldrig gjorts tidigare på detta sätt, i vart fall inte i modern tid. Det kommer att lägga grunden för en stärkt förmågeutveckling i det civila försvaret.

(Applåder)