Fru talman! Jag tackar Mikael Larsson för frågan.

Det finns skäl att tro att försvarsinvesteringar kommer att vara en av huvudpunkterna på Natos toppmöte i Haag i juni. För närvarande är ambitionsnivån från Nato, och har egentligen varit det sedan 2014, att 2 procent är ett golv men inte ett tak. Det förslår uppenbarligen inte för Sveriges behov och Sveriges vidkommande i och med att vi nästa år kommer att ligga på 2,4 procent, som Nato beräknar det, och gå upp till 2,6 procent.

Vilken procentsats som kommer att komma fram i Haag tror jag ännu är för tidigt att säga. Mycket kommer att styras av hur kostnadsdrivande dessa nya capability targets – kapacitetsmålsättningar, som det heter på svenska – kommer att bli. Så det kan mycket väl dyka upp en ny procentsats.

Det som jag samtidigt tycker är viktigt är att hela tiden ställa krav när det gäller vilken försvarsförmåga vi får för detta. Hur många materiellt och personellt uppfyllda krigsförband får vi? Jag är också bekväm med att prata om hur många brigader vi får, hur många ytstridsfartyg, hur många ubåtar och hur mycket tillgänglig personal. Det är ytterst det som är kärnan i vår försvarsförmåga. Det handlar också om vilken industriell förmåga som vi har. Och det faktum att Sverige har en stark försvarsindustri är också en del av vår samlade försvarsförmåga och en del av Natos förmåga till avskräckning och försvar.

Så det kan definitivt mycket väl på Natos toppmöte i Haag dyka upp nya procentsatser. Men det är också viktigt, som sagt, att vi fokuserar på vilken militär förmåga som vi kan få med dessa procentsatser och att vi också ser till att vi har genomförbara försvarsplaner där Nato har en stark förmåga att bedriva avskräckning och försvar och skydda alla allierades territorier.