Fru talman! Jag skulle vilja be försvarsministern utveckla lite hur han ser på klimatfrågan. Som jag konstaterade under mitt anförande är klimatkrisen här, och vi kommer att behöva hantera den, vare sig vi vill eller inte. Men vi kan påverka klimatkrisens förlopp genom att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser och genom att bidra till en internationellt ansvarstagande klimatpolitik.

Här brister dock regeringen. Detta är inte enbart försvarsministerns ansvar utan regeringens kollektiva ansvar. Men Försvarsmakten måste hantera detta, och därför tycker jag att det är märkligt att det såväl i Försvarsberedningen som i propositionen har varit svårt för regeringen att säga att Försvarsmakten måste hantera klimatfrågan – att Försvarsmakten måste anpassa sig, både när det gäller utsläppen och för att kunna fungera i en värld som har ställt om.

Vi ser nu också frågan om samexistens med andra verksamheter – jag tänker framför allt på vindkraften. Regeringen har avslagit 13 vindkraftverk på ett bräde, med hänvisning till säkerhetsaspekter. Vi har utifrån ett totalförsvarsperspektiv ett behov av att säkerställa att vi har en hållbar elförsörjning. Därför är detta väldigt olyckligt, om man inte samtidigt säger hur man ska gå vidare för att lösa en hållbar elförsörjning för Sverige.

Regeringen har också sagt att man ska göra det lättare för Försvarsmakten att få undantag när det gäller miljötillstånd. Jag undrar därför hur regeringen ska säkerställa att vi inte drabbas av ytterligare PFAS-skandaler i spåren av att man ska underlätta Försvarsmaktens verksamheter. Hur ska vi säkerställa att vi inte hotar det vi vill skydda?