Fru talman! Vi debatterar 2025 års budget för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur.

Vi har under året sett många bilder på det förändrade klimatets påverkan. Därför är det tur att denna regering kom till makten i tid, då klimatomställningen i grunden är en energiomställning för att vi ska kunna minska våra utsläpp.

Den svenska klimatpolitiken är inriktad på att nettoutsläppen av klimatgaser från svenskt territorium ska passera noll 2045. Efter 2045 ska vi ha ökande negativa utsläpp.

Klimatomställningen är som sagt i grunden en energiomställning. Fossila bränslen och råvaror ska fasas ut och fossilfri energiproduktion komma på plats. Under denna mandatperiod har en rad beslut tagits i riksdagen för att möjliggöra att vi får en hållbar mix av elproduktion i form av sol, vind, vatten- och kärnkraft. Tillsammans skapar de ett hållbart energisystem som kan fördubblas till 2040.

Alternativet, ett volatilt energisystem, har vi upplevt i veckan på grund av den förra regeringens nedläggning av fyra kärnkraftverk. Bristen på planerbar elproduktion gav extrema elpriser på 8 kronor per kilowattimme när den väderberoende vindkraften inte levererade. Så kan vi inte fortsätta. Vi behöver ett leveranssäkert system om vi ska lyckas med klimatomställningen.

Fru talman! Flera av de lagstiftningar som varit hindrande för den nya kärnkraften har tagits bort, och incitamenten till landbaserad vindkraft för kommuner och närboende ska öka vindkraftsutbyggnaden. Utredningen om finansiering av kärnkraft, som nyligen presenterades, bereds nu i regeringen. Samtidigt satsar regeringen 100 miljoner på att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet för att man ska kunna testa de nya teknikerna.

I januari levereras utredningen för tillståndsprocesserna. Det är den kanske viktigaste utredningen, då den påverkar byggnationen av både ny elproduktion och nya fossilfria industrier. Vi tar steg för steg för att återställa och utveckla det stabila elsystem som den förra regeringen monterade ned.

Fru talman! Samtidigt startar nu insamlingen av koldioxid. Tekniken finns. Den första auktionen för insamling av biogen koldioxid, bio-CCS, genomfördes under hösten, och nu utvärderar vi ansökningarna. I budgeten för 2026 har vi lagt in 1,7 miljarder som stöd till bio-CCS. Det är ett viktigt steg i vår långsiktiga klimatomställning.

Fru talman! Under det svenska ordförandeskapet i EU lyckades vi få Fit for 55 i hamn. Under nästa år, 2025, som den här budgeten rör, får vi ett flertal nya EU-krav på utsläppsnivåer och regelverk, till exempel ett nytt utsläppshandelssystem för sjöfart och bostäder. ReFuelEU Aviation och FuelEU Maritime börjar påverka dessa branscher att steg för steg minska sina utsläpp till 2050. För att klara kraven på flyget och sjöfarten behöver vi öka takten i vägtransporternas elektrifiering.

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Trafikverket pekar på att varje transportslag måste finna egna lösningar för att reducera sina utsläpp, eftersom överflyttning mellan olika trafikslag bara bidrar med någon procent till målet. Eftersom vägtransporterna står för över 90 procent av de inrikes utsläppen inom transport är elektrifieringen av våra vägtransporter en prioritet för Liberalerna, framför allt för att snabbt sänka utsläppen men också för att vi behöver de fossilfria bränslena till flyg och sjöfart i stället. Vi behöver därför snabbt bygga ut laddinfrastrukturen och fortsätta att stödja inköp av eldrivna fordon.

I förra årets budget lade vi ett helt batteri av satsningar över en treårsperiod, 2024–2026. Vi lade 4 ½ miljard som stöd till inköp av ellastbilar och elarbetsmaskiner. Ett nytt stöd på 1,6 miljarder infördes för inköp av lätta lastbilar.

Vi gav också ett extra stöd på 5,3 miljarder fram till 2026 som lades i Klimatklivet som skulle fokusera på laddinfrastruktur, elektrobränslen, biogasproduktion samt avfallshantering.

De 5,3 miljarderna lade vi i Klimatklivet. Sammanlagt satsade vi 12 miljarder extra under en treårsperiod för att kunna klara vägtransporternas omställning. Till det lägger regeringen 500 miljoner extra för 2025 för laddinfrastruktur. Det är en rejäl satsning som vi hoppas ska ge utdelning i att fler ska se möjligheten att köpa eldrivna fordon.

Liberalerna och samarbetspartierna avser också att införa en ny elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd, till exempel i glesbygd. Den är till 75 procent finansierad av EU:s sociala klimatfond. Planerad start för stödet är den 1 januari 2026.

För att klara omställningen av vägtransporter måste också produktionen av biobränslen öka kraftigt. Här är det glädjande att Liberalerna och samarbetspartierna driver på och har fått beslut i EU om att skatteundantagen för biogas gäller för tiden fram till 2030. De som under 2023 och 2024 tvingades att betala skatt kan söka återbäring hos Skatteverket.

Flyget har en viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Samtidigt pågår flygets klimatomställning med full kraft. Med de allt högre, konkurrensneutrala kraven på flyget i EU har riksdagen beslutat att avskaffa flygskatten. Dubbla pålagor hotar att sänka flyget.

Nu bör fokus i stället ligga på att utnyttja möjligheten att flyga fossilfritt, öka produktionen av fossilfritt flygbränsle och att planera för hur elflyg kan introduceras i Norden med dess stora möjligheter att skapa nya flygrutter.

Fru talman! Klimat och miljö är starkt sammankopplade, inte minst vad gäller våtmarker. En satsning på våtmarker har flera positiva effekter. Det bidrar till minskade utsläpp, bättre vattenkvalitet, ger många positiva effekter på biologisk mångfald, minskar risken för översvämningar och fungerar som vattenreservoar för landskapens skydd mot torka och brand.

För att uppnå dessa dubbeleffekter pågår en satsning på våtmarker med totalt 765 miljoner under 2024–2026. Stödet kommer därefter att trappas upp till närmare 600 miljoner per år 2026–2030.

Regeringen inför nu också ett helt nytt stöd, Kväveklivet. Det syftar till att hjälpa jordbrukarna att eliminera sina utsläpp av kväveföreningar, som ammoniak och lustgas. Stödet kan gå till åtgärder som till exempel lock över gödselanläggningar eller traktorer som med hjälp av sensorer känner av hur mycket kväve de behöver trycka ned i marken. Det kommer att minska jordbrukets klimatpåverkan och den övergödning som skadar svenska sjöar, vattendrag och inte minst Östersjön.

Bekämpningen av invasiva arter i vattenmiljön får också ökat stöd. De invasiva arterna hotar den biologiska mångfalden och tränger ut andra växter och djur. Skötsel av värdefull natur ökas samtidigt från 130 till 150 miljoner kronor per år under 2025–2027, för att stärka skötseln av naturreservat och restaurering av ängs- och betesmarker.

Slutligen måste klimatomställningen upplevas som rättvis. Det är företagen och konsumenterna som genomför klimatomställningen med sina val. Ska man orka hänga i över flera decennier måste den upplevas som rättvis.

Ett av Sveriges stora bidrag till den globala klimatomställningen är vår teknikutveckling och företagens export av just processer och produkter till resten av världen.

Fru talman! Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)