Fru talman! I en tid när hopplösheten breder ut sig inför en alltmer otrygg värld av klimatkris och skövlad natur, där vattnet är förgiftat av evighetskemikalier, vad är det då människor behöver som mest? Är det svikna löften och nedskärningar? Vill de att vi desperat klamrar oss fast vid förlegade teknologier som för oss ännu djupare ned i krisen? Eller vill de ha ett hopp om att en bättre värld är möjlig, att vi tillsammans kan lösa problem och bygga ett välfärdssamhälle där alla får det de behöver inom planetens gränser?

Jag vet vad jag föredrar. Men den politik som partierna i regeringsunderlaget driver kommer bara att fortsätta odla pessimism. De erbjuder ingen framtidstro.

Vid sitt tillträde för två år sedan inledde de en drakonisk nedskärningspolitik på miljöområdet, och de har sedan dess sjösatt en rad åtgärder som drastiskt ökar Sveriges utsläpp. I stället för att fokusera på det viktigaste, nämligen att snabbt minska utsläppen här och nu, skjuter regeringen klimatåtgärder framför sig. Vi har från ministrarna många gånger fått höra att det inte är så viktigt vad som händer med utsläppen till 2030, utan att fokus ligger på att minska utsläppen på längre sikt, till 2045.

Jag vet inte om det handlar om medvetna försök att vilseleda eller om bristande kunskap, men det bör i alla fall göras tydligt för var och en att sådana uttalanden går på tvärs mot forskningen. Fakta är att det är viktigast att åstadkomma stora utsläppsminskningar de närmaste åren, annars är koldioxidbudgeten förbrukad och vi har intecknat oss för en uppvärmning på två grader eller mer.

Jämfört med förra årets budget skär regeringen ned 1 ½ miljard på klimatinvesteringar. Det sker samtidigt som konjunkturläget gör att tillgången på privat kapital för investeringar minskar. Utan offentligt kapital för omställning av strukturer som är uppbyggda kring fossila bränslen och råvaror missar vi möjligheten att ställa om.

Partierna i regeringsunderlaget skär också ned på sådant som miljöövervakning, sanering av förorenade områden och skydd av värdefull natur. Med deras politik kommer vi alltså att ha sämre kunskap om tillståndet i miljön och mindre möjligheter att städa upp gamla miljösynder, och mer av vårt gemensamma naturarv kommer att gå förlorat. Sammantaget kapas budgeten på utgiftsområde 20 med över 3 miljarder jämfört med förra årets redan då kraftigt bantade budget.

Det är också anmärkningsvärt hur nedskärningar på miljöområdet presenteras som satsningar. Exempelvis vill regeringen låta påskina att de gör en satsning på åtgärder för värdefull natur, när tillskottet bara utgör en bråkdel av det de har skurit ned sedan sitt tillträde. De pengar som avsätts för att skydda och vårda natur är långt ifrån tillräckliga för att vända utarmningen av den biologiska mångfalden.

Bristen på investeringar, reformer och initiativ för att ställa om samhället är ett historiskt svek mot kommande generationer och samtidigt dålig politik här och nu. När näringslivet, civilsamhället, kommuner och regioner gör sig redo att ställa om gör de det trots regeringens klimatpolitik. De högernationalistiska partierna sällar sig därmed till den skara av regeringar i världen som ömsom ignorerar och ömsom ifrågasätter klimathotet.

Fru talman! Med en annan politik kan Sverige nå klimatmålen. Genom gemensamma ansträngningar och en aktiv stat kan vi förverkliga klimatomställningen. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill Vänsterpartiet de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras. Med dessa investeringar skulle Sverige ta ett stort kliv mot att bli världens första fossilfria välfärdsland.

Vi vill bland annat förlänga Klimatklivet till 2033 och förstärka det till 7 miljarder per år. Vi vill också återinföra klimatbonusen för elbilar men med en modell som gör att den kan utnyttjas av personer med lägre inkomster och som ger incitament för prispress på marknaden. Bara omkring en tredjedel av de nya bilarna det senaste året var elbilar. Det är en alldeles för låg andel.

Vänsterpartiet vill också införa ett statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och gröna städer. Vi vill främja det förebyggande arbetet för att motverka effekter av extremväder som översvämningar och värmeböljor.

Fru talman! Ett enigt forskarsamhälle varnar för att både klimat och biologisk mångfald är akut hotade och att dessa hot hänger samman. I Parisavtalet betonas vikten av att länderna skyddar och ökar kolförråd och kolsänkor. Friska ekosystem med stor artrikedom är mer motståndskraftiga mot klimatkrisen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem ger dessutom stora möjligheter att fånga in och lagra koldioxid.

Jämfört med regeringens budget vill Vänsterpartiet satsa 2 miljarder kronor mer på åtgärder för värdefull natur. Pengarna skulle bland annat gå till restaurering av våtmarker och återvätning av torvmarker. Det är åtgärder som ger många vinster för miljön och klimatet.

Vänsterpartiet vill också satsa på skydd av värdefull natur. Vi lägger i vår budget närmare 3,7 miljarder kronor mer på det jämfört med regeringen. FN:s klimatpanel IPCC konstaterade i en rapport från 2022 att åtgärder för att bevara ekosystem är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen.

För att värna skogens betydelse för den biologiska mångfalden och klimatet krävs en omställning av skogsbruket. Utvecklingen för den biologiska mångfalden i skogen är negativ. Hotade arter och livsmiljöer minskar. Skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas i stället för att skyddas. Det krävs styrmedel och regleringar för att uppnå ett hållbart skogsbruk. De naturskogar som finns kvar i Sverige måste få ett långsiktigt skydd, och för det krävs ökade statliga medel. Med de otillräckliga resurser som regeringen avsätter riskerar många av dessa skogar att i stället avverkas, och många skogsägare som vill få sin skog skyddad riskerar att bli utan ersättning. Oersättliga naturvärden går därmed förlorade.

Vänsterpartiet vill också se ett nytt anslag för statlig medfinansiering av reningsteknik i kommuner där dricksvattnet har halter av PFAS som överskrider EU:s riktvärde. Dessa kemikalier finns spridda över hela jordklotet, och så gott som alla människor har PFAS i sitt blod. Forskningen visar att PFAS-ämnen ger negativa hälsoeffekter redan vid mycket låga halter, som är vanligt förekommande i blodet på Sveriges befolkning. Samtidigt visar ett flertal kartläggningar att dricksvattnet på flera orter i Sverige innehåller så höga halter av PFAS att befolkningen riskerar att få i sig mer än vad som anses vara säkert. Insatser krävs här och nu för att skydda vår hälsa. Att installera kolfilter eller investera i annan reningsteknik är väldigt kostsamt för vattenverken. Därför måste staten stödja kommunerna för att säkerställa rent dricksvatten.

Vänsterpartiet vill också satsa en halv miljard kronor på forskning för klimatomställning. Syftet är bland annat att ta hjälp av forskningen för att utforma klimatåtgärder som kan få bred folklig acceptans.

Sammantaget anvisar jag och mitt parti över 15 miljarder kronor mer än regeringen till utgiftsområde 20 för år 2025. Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Andreas Lennkvist Manriquez och Jessica Wetterling (båda V).