Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för svaret.

Vi har generellt inte en massa naturreservat och stiftelser runt om i hela Sverige som ser till att vi har en biologisk mångfald. Vi har enskilda markägare runt om i hela landet som ser till att vi har biologisk mångfald. Det är de som verkligen gör det stora jobbet. Det är därför som regeringen hela tiden jobbar för att stärka den enskilde lantbrukaren och göra det lättare att vara bonde. Man jobbar för att stärka lönsamhet och konkurrenskraft för att vi ska få fler bönder och på så vis kunna ha betande mular överallt. Det är där jobbet görs.

Ledamoten sa i ett tidigare replikskifte att hon skulle bli glad om det dök upp en tretåig hackspett i hennes skog. Det är inga problem att fixa, kan jag meddela. Det är bara att gå in i Artportalen och rapportera in det. Om sedan den tretåiga hackspetten finns där eller inte vet vi inte. Men tyvärr, fru talman, ser vi i dag hur aktivister reser runt i skogar och letar arter som de anmäler till Artportalen. Det ligger sedan till grund för beslut när den enskilde markägaren kommer med en avverkningsanmälan. Här är det bara en enskild människa som har agerat på eget uppdrag. Man har inget myndighetsuppdrag. Det sker ingen kontroll över huvud taget.

Anser ledamoten att det är rättssäkert för den svenska skogen och svenska skogsägare att aktivister reser runt och till Artportalen anmäler arter i skogar som de inte själva äger men väljer att uppsöka? Är det på det viset som vi ska hantera den svenska skogen och de svenska skogsägarna?