Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för frågan! Nu får jag chansen att utveckla vår politik när det gäller skogsområdet.

Nej, vi tycker inte att skogs- och markägare är ondsinta. Jag är själv en, så i så fall hade jag väl haft horn här. Däremot ser jag att den skog jag har ärvt har väldigt stora problem i många delar eftersom den är märkt av trakthyggesbruk. Det finns ensidiga bestånd på många ställen, och det är svårt att skapa de här värdena.

Vi vill se en övergång till mer naturnära skogsbruk. Vi vill fortfarande få ut biomassa ur skogen. Men vi vill också att det som blir skyddat ska vara skyddat och att den som har dessa värden på sin mark ska få ersättning för det. Det är ett av problemen nu: Man får inte ersättning. Man har avsatt sin skog, och sedan är pengapåsen tom. Här har vi ett fel som regeringen måste åtgärda. Det är väldigt många som har tagit sitt ansvar och vill göra dessa insatser men sedan inte får ersättning för det. Det här systemet måste göras om.

Även om jag har hyfsat bra koll på min skog och andra skogar vet jag inte exakt vad som finns överallt. Jag skulle bli jätteglad om det skulle dyka upp exempelvis en tretåig hackspett i min skog, för då vet jag att den är bra. Som ägare har man ett ansvar enligt skogslagen att veta vad som finns och göra det bästa man kan av det.

För att svara på din fråga: Nej, vi tycker att man ska bruka, men på ett hållbart sätt. Vi anser att det som ska skyddas ska skyddas. Det ska också finnas åtgärder för värdefull natur så att den behåller sitt värde. Den som har gått med på frivilliga avsättningar och annat ska också få ersättning för det så att man inte riskerar ekonomiska värden för att man tagit hand om sin skog och skapat bra miljövärden.