Protokoll 2024/25:52 Tisdagen den 17 december

/ (forts. från § 5) Regional utveckling (forts. NU2)
Anf. 115 Nils Seye Larsen (MP)

Herr talman! Sverige är onekligen ett väldigt långt land. Det är något som jag blivit varse, eftersom jag är född och uppvuxen väldigt nära den sydligaste spetsen men har bott de senaste två och ett halvt decennierna i Umeå i den nordliga delen av Sverige.

Vi diskuterar som sagt utgiftsområdet regional utveckling. Vi i Miljöpartiet kommer att avstå vid beslutet i den här frågan, då vi har lagt fram en annan budget som sammantaget skulle kunna gynna hela Sverige väl. Jag tänkte gå in lite på det, för det är svårt att bara prata om regional utveckling utan att se till helheten.

Jag vill ge en liten bild av det län som jag kommer från och de andra av de nordligaste länen. De fyra nordligaste länen står för 50 procent av Sveriges yta, och 8 ½ procent av Sveriges befolkning bor där. Men om man plockar bort de stora tätorterna och bara tittar på alla kommuner under 15 000 invånare är det ungefär 32 procent av Sveriges yta och 1 ½ procent av Sveriges befolkning. Det är en yta som är större än Englands.

Det sorgliga är att det har varit en väldigt negativ utveckling under en väldigt lång tid. Befolkningen har nära nog halverats. Nu är det bara cirka 150 000 invånare där. Det är en åldrande befolkning. Över hälften är 50-plus. Det är mycket lägre inkomstnivåer än i landet som helhet. Medianinkomsten ligger på 22 700 kronor. Kommunalskatten ligger också mycket högre än i övriga riket. På grund av den regionala utvecklingen och i synnerhet den utsatta situation som dessa väldigt glesbefolkade kommuner i norra Sverige har är de tvungna att ha ett högre skattetryck för att kunna finansiera och upprätthålla det som är lagstadgat.

Vi skulle behöva en regionalpolitik som skapar bättre förhållanden och förutsättningar i hela landet. Där går saker hand i hand med varandra. Vi behöver till exempel göra satsningar på välfärden för att kunna säkra vård och allt det som man behöver för att kunna ha bra livsförutsättningar i våra kommuner och regioner.

Vi i Miljöpartiet har lagt fram en budget där vi pekar på de satsningar vi vill göra för en hållbar landsbygd. Vi satsar till exempel mer än regeringen just på välfärden.

Jag vill också säga att det är kommuner som egentligen inte är fattiga. Om vi ser till vad vi får ut från dessa kommuner i form av energi, naturresurser och annat borde de vara rika. Utmaningen är att det är väldigt sällsynt att de pengarna kommer dessa kommuner till dels.

Än en gång kan vi se till Miljöpartiets politik. Vi kan till exempel ta vårt förslag om intäkter från vind och vatten. Då skulle dessa kommuner få de pengar som de behöver för att upprätthålla sin välfärd.

När det gäller själva budgetförslaget om regional utveckling avvisar vi besparingen på 100 miljoner kronor som är föreslagen. Vi anser att allt stöd behövs för att säkerställa nära tillgång till kommersiell service och samhällsservice.

Detta är som sagt bara en del i den regionala utvecklingspotten. Regional politik skulle verkligen behöva ses i ett vidare perspektiv.

Vi i Miljöpartiet har en politik där vi för en regionalpolitik som får hela Sverige att hålla ihop snarare än regeringens kolonialpolitik.

Jag vill avslutningsvis nämna att just när det gäller klimatomställningen som behöver göras ska man komma ihåg att många av dessa kommuner med väldigt stora ytor också är de som mest sårbara för klimatkrisens konsekvenser.

De behöver få ett starkt stöd när det gäller till exempel klimatanpassning för skogsbruk och jordbruk. De behöver få förutsättningar för att kunna bidra i klimatomställningen.

Jag ska inte dra iväg i debatten. Mycket skulle kunna sägas. Vi behöver i varje fall en ny regionalpolitik för Sverige 2026.