Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Regeringens budgetförslag för 2025 tar fasta på de stora utmaningar och möjligheter som vår nation står inför, och vi debatterar nu utgiftsområde 19 Regional utveckling som är en väldigt liten del av det hela.

Detta smala utgiftsområde krokar i en bredd av politikområden. Inte minst Riksrevisionens rapport om den regionala tillväxtpolitiken har pekat på svårigheterna att avgränsa vad som är regional utvecklingspolitik och vad som inte är det, eftersom en mångfald av alla politikområden på ett eller annat sätt påverkar förutsättningarna att bo, leva och verka i landets alla delar. Det är något som vi har fått ta del av här.

Riksrevisionens rapport från 2022 kom med ett antal rekommendationer. En sådan är möjligheten till gemensamma uppdrag. Samverkan och synergieffekter skulle uppnås. Detta har den nuvarande regeringen tagit fasta på. Man vill jobba tvärsektoriellt med regional tillväxt för att nå nya möjligheter.

Detta sker genom att regeringen med förslag om att stärka samverkan mellan statliga och lokala nivåer går i linje med att samla aktörernas uppdrag till en helhet. I dessa sammanhang har regeringen till exempel gett flera myndigheter i uppdrag att 2025 och 2027 redovisa hur deras verksamhet har bidragit till målen för den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken och hur verksamheten har varit av betydelse för EU:s sammanhållningspolitik.

Det är viktigt att mäta det som görs och se vad det ger för effekter för den konkurrenskraft och tillväxt som är så viktig för AB Sverige och för oss som bor, lever och verkar här. I det arbetet har Tillväxtverket en central roll med anvisningar, analyser, redovisningar, samordning, metodutveckling och lärande för statliga myndigheters uppgifter inom regional utvecklingspolitik och landsbygdspolitik.

Tillväxtverket har tillsammans med Boverket, Trafikverket och länsstyrelserna i uppdrag att, utifrån myndigheternas ansvar, erbjuda regionerna stöd som strategisk planering genom bland annat ökad kunskap och utvecklad samverkan i det regionala utvecklingsarbetet.

Regeringen har också gett Tillväxtverket ett uppdrag att stödja länsstyrelserna att utforma och genomföra kompetenshöjande insatser för bättre myndighetskontakter med företag. Det ingår att bidra med kunskap om förenkling och företagens förutsättningar, något som är grundläggande för oss moderater. Uppdraget ska redovisas senast i december 2026.

Menar vi allvar med att konkurrenskraft och tillväxt är viktigt är det också viktigt att våra myndigheter går åt samma håll och inte bromsar och försvårar. Myndigheterna ska vara en del av lösningen för vårt näringsliv.

Fru talman! Resurserna måste användas mer effektivt. Till exempel har regeringen aviserat en effektivisering av vissa regionala stöd, och det är bra. Skattebetalarnas pengar måste gå till projekt som skapar verklig tillväxt och jobb, inte till administration. Utformningen av regleringsbrev är också viktigt i sammanhanget.

Rent fysiskt är det avgörande att människor kan resa och varor transporteras. För att det ska kunna ske på ett konkurrenskraftigt sätt behövs alla transportslag, inte minst flyget, i vårt avlånga land. Det är i vardagen vi märker hur det hänger ihop, och vi som pendlar i veckorna möter människor som reser till jobbet.

I min grannkommun Svalöv erbjuds en eftertraktad svetsutbildning. Dit reser yrkesverksamma in från landets olika regioner – senast från Norrbotten – för att tillgodogöra sig utbildningen. Detta är för mig ett gott exempel på hur vårt land skapar nytta för alla när vi kan samla utbildning och leverera påbyggnad av utbildning. Precis på det sättet anser jag att man ska ta till vara och maximera effekt och nytta.

Killarna som var på resa berättade att de skulle få fantastiska möjligheter i framtiden på jobbet, även inkomstmässigt, med denna utbildning. Allt kan inte finnas överallt, men alla kan få del av kunskap för att höja kompetensen.

Fru talman! Med regeringens politik utökas nu stödmöjligheterna till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i landet. Det sker med hjälp av en ny förordning som innebär en möjlighet att få stöd.

En viktig del i arbetet med att stärka landsbygden är att stödja de små dagligvarubutikerna och drivmedelsstationerna. På detta område kan jag ge exempel på debatter som hölls med ansvarigt statsråd i den förra regeringen, exempelvis om pumpar och drivmedelsstationer. Det fanns 1 miljard i avsatta medel för att öka möjligheterna för dem att ställa om. Det var små mackar utan mycket utrymme. Det fanns restriktioner kring medlen, och man började erbjuda dem via landsbygdsprogrammet. Det innebar att de fastnade i statsstöd, vilket i sin tur gjorde att de inte kunde betalas ut. Därmed gick tiden. Sedan infördes medel till regionerna, vilket innebar att de kom att konkurrera med andra saker som landsbygden skulle behöva.

Samtidigt kan vi se framför oss ett läge där vi kan ta exemplet Abisko, som ligger långt från Norge och tio mil från Kiruna. Abisko skulle kanske stå utan drivmedelsstation. Hur skulle det då bli med hemtjänsten som ska köra alla dessa mil? Det skulle inte fungera i vardagen.

Vi har också diskuterat hur EU-medel påverkar. Om du redan har investerat i en sak för din lanthandel eller station kan det innebära att du inte får pengar för något annat syfte. Det här är ett exempel där det är viktigt att myndigheter gör rätt från början, så att det går att ta vara på möjligheterna.

Låt mig återgå till budgetområdet Regional utveckling. Det finns ett tydligt mål, nämligen att stärka villkoren för att bo, verka och leva i hela landet – från glesbygd till storstäder.

Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stark lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Det finns fyra huvudområden, och man inser lätt att det blir politik för alla utgiftsområden. De kopplar på längden och bredden.

Med Moderaterna i spetsen vill vi se en regional utvecklingspolitik som inte bara fördelar resurser utan som också bygger frihet och framtidstro i hela landet. Låt oss ge människor och företag möjligheten att lyckas från norr till söder och från stad till landsbygd. För att det ska bli verklighet krävs tydliga prioriteringar, nämligen ett företagsvänligt klimat, en välfungerande infrastruktur och en effektiv stat som stöder, inte hindrar, tillväxt.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Jag önskar alla en god jul.

(Applåder)