Fru talman! Det rasar ett krig i vår närhet. Mänskliga katastrofer, demokratier som trycks tillbaka i världen, hot och hat som splittrar – det är en svår tid.

På min 18-årsdag den 9 november 1989 föll Berlinmuren. Vilken lycka att få uppleva några av de bästa decennierna i Europas historia, med diktaturernas fall, vårt hoppfulla inträde i EU, friheten som bredde ut sig framför oss, vänskapsbanden som knöts och framtidstron!

När mina egna barn nu är i sena tonåren tvingas de uppleva ett helt annat Europa, ett Europa där vi åter har krig i vårt närområde och en tid när en ny järnridå faller och oron för framtiden präglar tankarna.

Putin har fört sitt land i neostalinistisk riktning med ett förskräckande förtryck av det egna folket. Varje oppositionell antydan slås ned. Det brutala krig han för mot Ukraina skapar ett fruktansvärt lidande, och hans skrammel med kärnvapen är ett hot mot mänskligheten. Detta tvingas vi nu förhålla oss till.

Torgny Segerstedt skrev en berömd ledare i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning redan i februari 1933, då han såg vad som väntade med Hitler vid makten i Tyskland. Jag har lånat men också uppdaterat hans avslutande ord, som väl beskriver även vår tid:

Att tvinga all världens politik och press att sysselsätta sig med den figuren, det är oförlåtligt. Herr Putin är en förolämpning.

Han är en förolämpning mot det Europa som skulle kunna vara en så blomstrande plats för människor att leva och växa i, en förolämpning mot Ukrainas alla unga som tvingas försvara sitt land och vars framtid är så oviss och en förolämpning mot dem som möter vuxenlivet här i Sverige och tvingas blicka ut mot ett Europa som åter härjas av krig.

Fru talman! Det är i en orolig tid som riksdagen har att fatta sitt totalförsvarsbeslut för de kommande fem åren. Att beslutet tidigarelagts ett år är helt rimligt då omvärlden utvecklas så drastiskt till det sämre.

Den förskräckande utvecklingen har lett till stora och omvälvande förändringar här hemma. För första gången ska riksdagen fatta ett försvarsbeslut som allierad i Nato. Det är ett epokgörande skifte som vi äntligen får vara med om.

För mitt parti har vårt inträde i Nato varit en central säkerhets- och försvarspolitisk fråga i decennier. Ibland har vi hånats av politiska motståndare, ibland kallats krigshetsare. Men sådant rinner av eller blåser bort när man vet att det egna ställningstagandet är väl grundat och rätt i sak för att värna freden och friheten. Så småningom har det också blivit uppenbart för alla att det säkerhetspolitiska läget innebär en fara för vårt land, och då har de allra flesta partier också anslutit sig till vår hållning. Gott så, även om svängningen kom mycket sent hos den förra regeringen.

Att det i riksdagen i dag finns en bred samsyn om vägen framåt är en styrka. I svåra tider måste partierna och deras företrädare hålla ihop. Det betyder inte att de olika åsikterna inte får komma till uttryck eller att de olika partierna ska sluta arbeta för att sätta sin egen prägel på det militära och civila försvarets utveckling framgent. Det betyder dock att vi måste göra ansträngningar för att hitta de gemensamma lösningar som finns att bygga vidare på. Det är precis det som riksdagens åtta partier har gjort inom ramen för Försvarsberedningens arbete och i den dialog som förts med regeringen under framtagandet av totalförsvarspropositionen.

Propositionen innebär ett resurstillskott av sällan skådat slag till såväl det militära som det civila försvaret. Det ger goda förutsättningar för att stärka vår trygghet och göra oss förberedda att möta stora prövningar.

Det civila försvaret är högt prioriterat. Det är nödvändigt att Sverige snabbt och effektivt förstärker sin förmåga. Och även om arbetet sker från en alltför låg nivå – en för låg utgångspunkt – kan nog alla se det stora engagemang som finns för detta runt om i vårt land i myndigheter, kommuner, regioner, alla olika beredskapssektorer, näringsliv, föreningsliv och hemmen.

I propositionen presenteras en satsning på det civila försvaret om 37,5 miljarder kronor fram till 2030. Det markerar ett tydligt skifte från malpåse till en i högsta grad aktiv rörelse i vårt samhälle. Ambitionerna för framtidens kraftfulla totalförsvar är höga. Kriget – denna på en gång omöjliga men högst relevanta tanke – är det vi ytterst måste förbereda oss för.

Alla beredskapssektorer i det civila försvaret får utökade medel med det liggande förslaget. Självklart är räddningstjänsten och skyddet av civilbefolkningen en central del i detta. Vi vet att försvaret av Sverige bara fungerar om samhället fungerar, om vi har en fungerande livsmedelsförsörjning, dricksvatten, vård, elektroniska kommunikationer, transporter, energiförsörjning med mera.

Jag vill särskilt peka på att Sveriges ekonomiska försvar behöver stärkas. Näringslivet har en central roll i totalförsvaret. Vi behöver en uthållighet i produktionen och i flödeskedjorna. Näringslivet måste ha förmåga att ställa om sin produktion, och det måste finnas insatsvaror att tillgå.

Jag vill också lyfta fram civilsamhället som en omistlig del av vårt totalförsvar. Det finns ungefär 160 000 ideella föreningar som på olika sätt kan bidra vid olika typer av kriser. Inte minst gäller detta lokalt nära människors vardag. Föreningslivet kan mobilisera resurser och volontärer och sprida information och kunskap. Bara genom att finnas till samlar föreningslivet människor och bidrar till sammanhållningen och motståndskraften. Det ska vi vara rädda om. De frivilliga försvarsorganisationerna har förstås en särskild betydelse för vårt totalförsvar.

Näringsliv och civilsamhälle driver på många sätt vårt land framåt. Men självklart måste också de offentliga åtagandena vara långtgående och väl förberedda. Därför är det viktigt att våra olika myndigheter tar sitt ansvar och ges förutsättningar att fylla sitt uppdrag även i kris och ytterst krig – kommuner och regioner likaså.

Att snabbt stärka vårt lands militära förmåga – både materiellt och personellt – är huvudinriktningen för det militära försvaret. På så vis kan vi bli en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad, med kraft att försvara vårt eget land och bidra till försvaret av våra grannar.

Flera ledamöter har varit inne på innehållet i försvarsbeslutet. Jag tycker att det är en stor och viktig satsning som ligger framför oss. Jag vill också påpeka att ett modernt militärt försvar måste vara i ständig utveckling. Digitalisering, försvarsinnovation och forskning är områden som förstärks i och med detta försvarsbeslut.

Fru talman! Visst handlar dagens debatt och det totalförsvarsbeslut som vi står inför om hur vi med kraft ska utöka resurserna till totalförsvarets olika delar. Visst handlar det om bemanning och om att skaffa mer och modernare materiel till Försvarsmakten och om att få utvecklingen av det civila försvaret att gå ännu snabbare. Men ytterst handlar det om vårt land, om vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva. Allt det är värt att försvara. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)