Fru talman! Jag tackar ledamoten Malm för svaret.

Det är där det kan bli lite knepigt. Ju mer man skjuter över forskningsmedlen till forskningsråden, desto större blir den administrativa bördan för forskarna och lärosätena och desto större blir transaktionskostnaderna. Regeringen har valt en politik där man lägger väldigt mycket pengar på forskningsråden och väldigt lite pengar på basfinansieringen, vilket gör att forskarna blir mer och mer ofria. De som egentligen bestämmer vad som är viktigt, vad som är centralt för Sverige och vilka forskningsfrågor man ska ägna sig åt är politiken och forskningsråden.

Jag tror inte att det är det system som ger bäst forskningsresultat. Vi driver en annan politik och vill göra två djupa reformer i stället. Dels vill vi organisera om hela sektorn och ha flera olika associationsformer, inte bara myndighetshögskolor, dels vill vi reformera finansieringssystemet.

Man kan fundera lite över de 6,5 miljarder som öses in på ett system som inte levererar. Det vore bättre om regeringen åtgärdade systemfelet i stället för att skicka in mer pengar till samma sak.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag ställa en fråga till ledamoten Malm från Liberalerna. Ledamoten Malm sa att man kan se när det är Liberalerna som styr i Utbildningsdepartementet. Men låt mig uttrycka min förvåning då ordet bildning endast nämns två gånger i forsknings- och innovationspropositionen. Är det inte ett väldigt centralt ord för Liberalerna? Knappt en enda liten brödsmula går till bildning i årets forsknings- och innovationsproposition. Hur blev det så?