Fru talman! Jag tackar ledamoten Vilhelmsson för frågan.

Detta är ännu en sorg. Om jag talade om sorg förut är det här en ännu större sorg. Våld i nära relationer är något vi tillsammans måste jobba intensivt med för att få stopp på. Det går inte att säga att det är okej om en blir slagen. Det är därför vi har sagt att vi har nolltolerans mot allt våld i nära relation.

Vi vet att det finns ett mörkertal när det gäller kvinnors våld mot män, men vi vet också att kvinnor i högre grad är utsatta än män.

Därför har den här regeringen satsat extra mycket just när det gäller mäns våld mot kvinnor. Man har avsatt mer medel än någon annan för att, inom det jämställdhetspolitiska området, satsa på civilsamhällets organisationer så att de kan fortsätta arbeta men också på det som heter lämnaprogrammet.

Jag kommer inte att gå in i detalj på hur det kommer att genomföras. Det jag vet är att man nu har en tydlig ståndpunkt - att man är på offrets sida. Offret ska ha rätt till ett skyddat boende eller kunna bo kvar. Det är den som slår som ska få det besvärligt, inte den som är utsatt och blir slagen.