Fru talman! Jag är övertygad om att vi alla, utifrån våra olika perspektiv och utgångspunkter, vill arbeta för en bättre värld. Därför har de senaste åren varit tunga.

Först kom pandemin, som drev oss alla in i isolering. I många länder stängdes hela samhället ned. Barn hölls hemma och berövades ofta ett näringsrikt mål mat om dagen. Många familjer förlorade sin inkomst och drabbades dessutom av högre levnadsomkostnader, med fler munnar att mätta.

Sedan kom Rysslands krig mot Ukraina, som ytterligare drev upp levnadsomkostnaderna. Vi känner av det här i Sverige, men det blev långt mer kännbart i länder där en stor del av befolkningen redan levde i fattigdom.

Varje år beräknas 12 miljoner flickor under 18 år giftas bort och oftast också tas ur skolan. FN beräknar att 13 miljoner fler flickor kommer att giftas bort fram till 2030 som en följd av covid-19, för att minska familjernas försörjningsbörda.

Att gå i skolan utgör generellt ett skydd mot tidiga graviditeter och barnafödande. Likaså finns ett samband mellan alltför unga mödrar, med kroppar som inte är färdigutvecklade, och komplicerade förlossningar, med ökad dödlighet för både mor och barn. Ju yngre och omognare mamman är, inte bara fysiskt utan också vad gäller den mentala mognaden, desto mindre förmåga har hon också att ta hand om sitt barn. I många länder får inte flickor komma tillbaka och gå klart skolan om de fött barn. Deras framtid blir därigenom ännu svårare.

Till denna problembild ska läggas också det faktum att våldet i hemmen ökade kraftigt under pandemin.

Samtidigt är det också väl känt att kvinnors entreprenörskap stärker familjen och förbättrar barnens möjligheter att gå i skolan och forma sin framtid. Det är inte utan anledning som ett par av regeringens tematiska prioriteringar är att stärka flickors och kvinnors frihet och egenmakt samt att bekämpa fattigdom genom åtgärder för jobbskapande, handel och utbildning. Till exempel stärker svenskt stöd till Unesco länders utbildningssystem och ökar länders möjlighet att ge undervisning även till krisdrabbade barn och barn på flykt. Detta bidrar till att bekämpa fattigdomen. Det gäller också satsningar på yrkesutbildning i länder som Liberia, Tanzania och Sydsudan, som gett närmare 600 000 unga och vuxna möjlighet till yrkesutbildning.

Ge en man en fisk, och du ger honom mat för dagen. Lär honom att fiska, och du ger honom mat för resten av livet. Men utbilda en kvinna, och du utvecklar hela samhället. Så lyder ett talesätt.

Utbildning är själva ryggraden för humankapitalet. Global Partnership for Education uppskattar att ungefär hälften av världens sammanlagda ekonomiska tillväxt kan kopplas till utbildning. Förbättrad utbildning bidrar till ungefär två tredjedelar av tillväxten bland världens fattigaste. Dessutom ligger höjd utbildningsnivå bakom mer än hälften av den minskning av ojämlikhet som skett sedan 1980.

Vidare spelar utbildning en viktig roll för att främja ekonomisk utveckling, fred och stabilitet och motståndskraft mot klimatförändringar. Tillsammans utgör dessa faktorer en kraftfull spiral som samtidigt minskar drivkrafterna bakom migration.

Varje dollar en regering lägger på utbildning höjer landets bni med 20,36 US-dollar. Ett barn som går i skolan ett år längre höjer sina kommande inkomster med 10 procent. Den ekonomiska utväxling som utbildning ger är högre för kvinnor än för män i nästan alla länder.

Fru talman! Kristdemokraterna gör skillnad i regeringsställning. Den största kategorin av partner som Sveriges utvecklingsbistånd har är civilsamhällesorganisationerna. Totalt motsvarar det stöd som förmedlas genom civilsamhället 43 procent av Sidas totala utbetalningar. 35 procent av det tematiska stödet för mänskliga fri- och rättigheter och demokrati har gått till insatser för att stärka civilsamhället i länder där demokratin kan sitta trångt. Detta är till stor del Kristdemokraternas förtjänst.

Genom de svenska partnerorganisationerna förmedlas närmare 1,8 miljarder kronor. Den värderingsgemenskap som finns mellan de svenska organisationerna och deras systerorganisationer i partnerlandet borgar för långsiktighet, transparens och effektivitet genom korta beslutsvägar och täta, nära kontakter.

En omställning av civilsamhällesstödet håller just nu på att genomföras. Jag har stor förståelse för den frustration som många har upplevt under processen. Ovisshet är bland det värsta som finns. Nu är strategin beslutad sedan mitten av september, och alla organisationer kommer att ha möjlighet att söka anslag. De kommer att ha sammanlagt ett år på sig för omställningen, fram till september nästa år. Syftet är att samordna och effektivisera biståndet så att det som avgör i första hand är kvalitet, effektivitet och transparens i kombination med i vad mån projekten följer regeringens tematiska prioriteringar.

Sverige är en av världens mest generösa biståndsgivare i förhållande till bni. Endast fem länder uppnådde förra året FN:s mål om att avsätta 0,7 procent av bni för bistånd. Sverige har därför, genom sitt stöd till och genom multilaterala organisationer, kunnat utöva ett inflytande som de facto överstiger insatsen i sig. Kristdemokraterna är garanten för ett fortsatt generöst svenskt bistånd i världsklass.

Fru talman! Av nödvändighet har Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina medfört stora förändringar av det svenska biståndet. Vi kan inte bortse från den nöd som har förorsakats av systematiska bombningar av civila samhällsstrukturer som sjukhus, köpcentrum och elproduktion eller av att 1,4 miljoner hem har förstörts. Det mänskliga lidandet hos människor som har drivits på flykt är stort.

Även Moldavien, Armenien och Georgien är länder som ligger inom det ryska intresseområdet. Sverige vill med sitt bidrag stärka ländernas motståndskraft mot ryskt inflytande, bland annat genom att stärka civilsamhället, stödja fria och oberoende medier och bekämpa korruption.

En av regeringens tematiska prioriteringar är förbättrad hälsa för de mest utsatta. Varje dag dör ungefär 13 400 barn under fem år runt om i världen, och de största barnadödarna är sjukdomar som i de flesta fall går att förebygga.

Utvecklingen går åt rätt håll; barnadödligheten har mer än halverats sedan år 2000. Vaccinationer, tillgång till rent vatten och sanitet och näringsrik mat är avgörande. Unicef har genom svenskt stöd bidragit till att 11 000 sjukvårdsinrättningar och nästan 33 000 skolor fått tillgång till rent dricksvatten, toaletter och möjlighet till handtvätt.

Genom Globala fonden bidrar Sverige till förebyggande åtgärder mot och behandling av tre av de största sjukdomsgrupperna - malaria, tuberkulos och hiv/aids - i 120 länder, bland annat genom att dela ut impregnerade myggnät i malariadrabbade områden. Ett innovativt svenskt forskningsprogram arbetar med att genmodifiera malariamyggor så att parasiten inte kan utvecklas i dem och därmed inte spridas vidare.

Sverige spelar också en viktig roll i kampen mot antimikrobiell resistens. Vårt bidrag har lett till att flera länder har tagit fram nationella handlingsplaner mot AMR.

Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag kommer att överskrida den anmälda talartiden. Det har kommit upp en del saker under debatten som jag har behov av att kommentera eller göra kompletteringar kring.

FN-förbundet rapporterade för två år sedan att de senaste 32 årens demokratiska framsteg hade utraderats efter pandemin. Under 2023 inträffade ett sorgligt trendbrott: För första gången på två decennier finns nu fler diktaturer än demokratier i världen. Hälften av de 60 länder som har hållit nationella val i år befinner sig i en demokratisk tillbakagång, och fria och rättvisa val hotas i flera av dem.

Demokrati och mänskliga rättigheter utgör det näst största tematiska området hos Sida. Svenskt stöd har bidragit till att flera länder har kunnat genomföra fria, fredliga och rättvisa val, och svenska valobservatörer har varit utsända genom flera olika organisationer för att stärka insynen och möjligheten för civilsamhället att utkräva ansvar. Ett glädjande exempel i detta fall är Guatemala, där Sverige under många år har stöttat civilsamhället. Landet har nu blivit en ny demokrati efter lång tid med auktoritärt styre.

Med anledning av tidigare inslag i debatten vill jag också uppmärksamma kammaren på att regeringen den 10 december publicerade en skrivelse angående genomförandet och Sveriges uppfyllelse av Agenda 2030. För varje mål finns en övergripande sammanfattning av måluppfyllelsen och därefter en redovisning av tematiska områden under respektive mål som av regeringen bedöms ha stor bäring på målens uppfyllelse. I flera fall omfattas även Sveriges insatser ur ett globalt perspektiv under de olika målen.

Slutligen, fru talman, vill jag ta upp de senaste veckornas händelseutveckling i Syrien. Vi kristdemokrater ser positivt på ett pluralistiskt samhälle där olika perspektiv finns sida vid sida och kompletterar varandra. Därför ser vi med stor oro på utvecklingen i Syrien, där en i grunden fundamentalistiskt islamistisk - och terrorklassad - organisation har tagit över makten efter den tidigare diktaturen.

Kristna fanns i Damaskus när Paulus kom dit runt år 35, några år efter Jesu död. En stor kristen befolkning har funnits i området ända sedan dess. Före det förödande kriget i Syrien för tio år sedan var 10 procent av befolkningen kristen. I dag kan siffran vara så låg som 2 procent. På grund av den utbredda förföljelse som rådde under IS styre lämnade de flesta kristna landet; av 1,5 miljoner 2011 fanns bara 300 000 kristna kvar 2022. Många av dem är nu oroliga att grymheterna från IS tid ska upprepas.

Här behöver vi i Sverige använda alla tillgängliga kanaler för att försäkra oss om att så inte sker. Det är vår medmänskliga och moraliska skyldighet.

Med detta vill jag ställa mig bakom utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)