Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets budgetbetänkande UU2 om utgiftsområde 7 Sveriges internationella bistånd.

Omvärlden förändras i hög takt, och vi lever i orostider med konflikter och krig i vårt absoluta närområde och på andra platser i världen. Bara under de senaste fem åren har stora geopolitiska förändringar skett som påverkar utvecklingen i världen, i Europa och i Sverige. Vi har haft en global pandemi. Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina har snart pågått i tre år. Vi ser en eskalerande konfliktnivå i Mellanöstern efter den 7 oktober 2023. I Syrien har en diktator fallit, men osäkerheten över vad som kommer i stället är stor.

Den höga inflationen gör att stora delar av världen upplever ekonomisk tillbakagång eller stagnation och låg tillväxt. I USA signalerar den tillträdande presidenten att höjningar av handelstullar kan bli aktuella, vilket kan få stor påverkan på världsekonomin. Dessa faktorer bidrar till osäkerhet och protektionistiska strömningar.

Som en nödvändig konsekvens av dessa geopolitiska förändringar genomför regeringen en välbehövlig reformering av Sveriges internationella bistånd. Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt är ledorden.

Fru talman! I Riksrevisionens granskningar och i analyser av Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, har det upprepade gånger pekats på allvarliga brister i biståndshanteringen. Otillräcklig uppföljning, för många och oöverskådliga strategier samt otillräcklig redovisning av långsiktiga effekter av biståndet har länge varit ett problem. Nyligen avslöjade Svenska Dagbladet hur bristande kontroll tidigare har lett till att miljontals kronor i biståndsmedel har kunnat användas på ett sätt som strider mot regler och intentioner. Det är oacceptabelt och undergräver förtroendet för biståndet.

Jag gläds därför åt att Riksrevisionen nu har sagt att man ska genomföra en ny granskning av Sida om hur och om Sida bedriver det humanitära biståndet på ett effektivt sätt enligt de intentioner som finns i den nya reformagendan.

Under 2024 beräknas nästan 300 miljoner människor behöva humanitärt stöd och bistånd. Det är långt över den samlade påse pengar som omvärlden kan uppbringa. Det är därför angeläget att alla resurser används på ett så effektivt sätt som möjligt, enligt Riksrevisionen.

Fru talman! Med reformagendan minskar regeringen antalet strategier för att ge tydligare styrning till myndigheter och förbättra och underlätta uppföljningen. Antalet bilaterala samarbetsländer minskas från 37 till 30 länder. Antalet mellanled och mellanhänder blir färre så att vi minskar byråkratin och kan uppnå bättre effektivitet och träffsäkerhet. Sveriges insatser ska riktas dit där stödet bäst behövs och där förutsättningarna att göra mest nytta är bäst.

Gamla biståndsstrategier ersätts med nya, skarpare landstrategier. Dessa kommer att innehålla tydligare målsättningar och ökade krav på samarbetsländerna. Vi förväntar oss av mottagarländerna att vi ska kunna se konkreta framsteg i nödvändiga reformer, att man stöder demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer och att man bedriver ett aktivt arbete mot korruption.

Fru talman! Låt mig ge ett par exempel på hur det svenska biståndet används, och låt mig börja med Ukraina.

Ukraina är den största mottagaren av svenskt bistånd med anledning av det fruktansvärda krig som nu pågår där. Ryssland bedriver terror och har en medveten krigföring för att slå ut städer, människor och infrastruktur. Regering och riksdag har hittills beslutat om 17 stödpaket till Ukraina innehållandes militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd. Den totala summan av det svenska stödet till Ukraina uppgick vid slutet av oktober i år till runt 60 miljarder kronor. Och i dagarna har regeringen fattat beslut om ytterligare ett riktat stöd på 110 miljoner kronor till Ukrainas humanitära initiativ Grain from Ukraine. Det är ett stöd som går till FN:s livsmedelsprogram World Food Program, WFP, som är genomförandepart i initiativet.

Ryssland har under senhösten ökat och intensifierat sina attacker mot flera områden och städer i Ukraina i syfte att slå ut energiförsörjningen. En viktig del i det svenska stödet till Ukraina riktar in sig på att stärka motståndskraften i det ukrainska samhället, och Sveriges och EU:s bistånd går bland annat till investeringar i landets energisystem.

Jag vill också lyfta fram det humanitära stöd som genom UN Women bidragit till att sammanlagt 76 000 kvinnor och flickor har fått hjälp, bland annat genom safe space-center som erbjuder kvinnor psykologiska, humanitära och sociala tjänster och stöd. Dessutom har svenskt bistånd till International Planned Parenthood Federation, IPPF, bidragit till att cirka 340 hälsoarbetare erhållit utbildning av klinisk hantering av våldtäkter.

Andra exempel på hur svenskt bistånd används i Ukraina är bidrag till att landets EU-integration fortgår. En viktig del i det är att fokusera på den ukrainska decentraliseringsreformen, inte minst genom stöd till lokala självstyren. En annan viktig komponent i detta är att stärka transparens och bekämpa korruption. Stödet till Ukrainas EU-närmande avser att bidra till demokratisering, stabilitet och säkerhet i vårt närområde. Det ligger i Sveriges intresse.

Fru talman! Jag vill också säga några ord om situationen i Mellanöstern och i Gaza.

Jag kanske kan lugna ledamoten Thorell lite genom att berätta att bistånds- och handelsminister Benjamin Dousa just nu befinner sig i området för att besöka både Israel och Palestina. Jag tror att det är en bra prioritering. Ledamoten får hålla till godo med oss andra i debatten.

Efter Hamas attack mot civila israeler den 7 oktober 2023 råder en mycket svår humanitär situation för människorna i Gaza. Av de 250 personer som Hamas tog som gisslan hålls enligt israeliska uppgifter cirka 100 israeler fortfarande som gisslan av Hamas.

Gaza är en geografiskt liten yta med relativt många människor. Det bidrar till den humanitära katastrofen i Gaza till följd av konflikten mellan Hamas och Israel liksom det faktum att Hamas förlagt vapendepåer och förråd vid skolor och sjukhus där civila vistas. Som i alla konflikter är kvinnor och barn särskilt utsatta.

Sveriges stöd till Gaza har ökat med anledning av den förvärrade situationen. Sedan oktober 2023 har Sverige bidragit med drygt 520 miljoner kronor i humanitärt stöd som riktar sig till akut hjälp till de hårt drabbade människorna i Gaza.

Fru talman! Jag vill nämna två strategier som är prioriterade i reformagendan. Den ena är satsningen för att stärka flickors och kvinnors egenmakt och frihet. Vi ser att rättigheter för flickor och kvinnor rullas tillbaka på många olika sätt, och det sker bland annat i Afghanistan men även på flera andra håll i världen, inte minst i Mellanöstern.

I dag lever cirka 71 procent av världens befolkning i länder som inte är demokratiska. Därför är den andra strategin jag vill nämna den som riktar sig till satsningar på projekt och samarbeten med länder där Sveriges biståndsmedel kan bidra till att man stärker mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Att försvara frihet och demokrati är viktigt för stabilitet, fred och säkerhet.

Avslutningsvis, fru talman! I regeringens reformagenda framgår tydligt att vi kopplar handelsfrågor närmare utvecklingsbiståndet. Vi är övertygade om att det är det som ger de mest hållbara och långsiktiga effekterna i bekämpandet av fattigdom.

Ett positivt exempel är att EU, inklusive Sverige, i början av december skrev under ett frihandelsavtal med handelskoalitionen Mercosur, där Argentina, Brasilien, Urugay och Paraguay ingår. Sverige riktar också fortsatt engagemang till Latinamerika för att stödja människorättsarbetare och arbetet för att stärka rättsstatens principer.

Fru talman! Behoven av stöd i världen är enorma, men det är inte det svenska biståndet. Det är därför både bra och nödvändigt att vi reformerar biståndet och att myndigheter som Sida, under ny ledning, nu gör en omfattande förändring och ser över verksamhetens struktur, metoder, redovisning och uppföljning så att vi kan säkerställa att svenskt bistånd är effektivt och transparent och att stödet når de länder och människor som allra mest behöver det - och når dit där biståndet har bäst förutsättningar att göra nytta och vara hållbart.

(Applåder)