Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet UbU1.

Budgeten gällande högre utbildning har vad jag kan se inga dramatiska avvikelser jämfört med de tidigare budgetarna. Några viktiga anslagshöjningar är dock noterbara. En sådan är anslag 2:64 där forskningspropositionen nästkommande år får ett anslag på 377 miljoner kronor. Men det anslaget kommer att öka kraftigt kommande år och senare ända upp till 1 ½ miljard.

Regeringen har dragit in anslaget till så kallad utvecklingsforskning på 180 miljoner kronor. Det är för att stödja Ukraina, som vi vet befinner sig i krig. Vi stöder självfallet denna omprioritering med tanke på rådande säkerhetspolitiska läge.

Universitet och högskolor fick drygt 66 miljarder kronor 2024. Av det gick cirka 11 miljarder kronor till forskning. Noteras kan att Vetenskapsrådet får en höjning av anslaget kommande budgetår med mer än ½ miljard kronor. Det är väldigt mycket pengar.

Det ska sägas att högskolorna också har intäkter för forskning. Externa finansiärer lämnade nästan 30 miljarder kronor till lärosätena. Det är samarbetsprojekt det är fråga om.

Som vi har pratat om tidigare finns det en problematik när det gäller de gemensamma projekten. Men för till exempel försvarsforskningen är sådana samarbetsprojekt helt nödvändiga, och där bör samarbetet snarast ökas. För försvarsforskningen är det dessutom helt nödvändigt att FMV och FOI får instruktioner om att samarbeta betydligt smidigare. I dag är administrationen och regelverket alltför tungt och hämmande. Här bör regeringen agera kraftfullt framöver.

Myndighetskapitalet, som jag har pratat om tidigare, har faktiskt minskat. Jag tror att det är första gången på länge. Det är nu nere på 17,2 procent av högskolornas totala omsättning. Ett för stort myndighetskapital har beskrivits som problematiskt, bland annat av Riksrevisionen och flera andra. Jag gissar att myndighetskapitalet fortfarande är alltför stort och bör komma ned ytterligare.

Något färre studenter har börjat på högskolan. Det är bra. Vi behöver fler som går yrkeshögskolan. Tyvärr kan vi också läsa att antalet personer som tog ut yrkesexamen 2023 minskade med cirka 1 000 personer. Det är inte alls bra. Jag antar att det är en postpandemieffekt.

Fru talman! Den 27 april 2016 tog jag i ett anförande i just denna kammare upp att staten borde satsa på kärnkraftsforskning. Alla andra partier, alla på vänsterkanten och alla på högerkanten, sa då att det var omöjligt och att staten inte kan finansiera forskning på det sättet. Det skulle helt enkelt inte gå.

I sin regeringsförklaring detta år meddelade Ulf Kristersson att han tänker satsa på just forskning om kärnenergi. Grattis, Kristersson, du tänker göra det omöjliga! Det är en omöjlighet som jag dessutom föreslog redan 2016.

Fru talman! Sammantaget är det en bra, framåtlutande och framstegsinriktad budget gällande högskolorna och forskningen. Det är en budget som vi med glädje ställer oss bakom.

Fru talman! Som avslutning vill jag, utan glädje, tala lite om själva forskningsbegreppet. Min uppfattning är att vi alla håller på att erodera detta begrepp eftersom vi använder det i snöda partipolitiska intressen. Hur många i denna sal - ja, i dag också - har vi inte hört säga att forskningen visar något, och så lägger man fram den politik man alltid fört fram? Det är märkligt att forskningen alltid visar att det man av rent politiska skäl står för alltid backas upp av forskningen - oavsett parti och förslag, men oftast från vänster. Det är en minst sagt flexibel forskning, fru talman.

I själva verket är forskningen på många områden inte enig. Det gäller inte minst utbildningsforskning. Och även om forskningen är både verifierad och enig på ett område gäller denna forskning just de förutsättningar som forskningen gjorts på, inte alla andra förutsättningar som debattörerna vill ha det till. Tolkningen av forskningen är ett kapitel för sig. Hur lätt och frestande är det inte att ta ett forskningsresultat ur sitt sammanhang och använda det i eget syfte?

Forskningen säger dessutom helt olika saker över tid, fru talman. Låt mig ta ett litet exempel. Så sent som på 90-talet varnade forskarna för att en ny istid var i antågande och sa att vi alla måste anstränga oss för att släppa ut koldioxid, i ett tröstlöst försök att hindra den annalkande katastrofen. I dag har forskarna som bekant en lite annan ingång till den problematiken. Det kan vara nyttigt ibland att blicka tillbaka på vad forskare sagt tidigare, för att få lite perspektiv på dagsaktuella frågor.

(Applåder)