Fru talman! Om skolan ska vara en plats för lärande måste det också vara en miljö där eleverna mår bra. Tyvärr ser vi en oroande utveckling där psykisk ohälsa blir allt vanligare bland våra unga. Detta är inte bara ett hot mot deras framtid utan också ett hot mot Sverige som kunskapsnation. Psykisk hälsa är nämligen en helt avgörande faktor för skolprestationer. Det är omöjligt att förvänta sig att en elev vars tankar kretsar kring huruvida den vill fortsätta leva ska kunna lösa ekvationer eller förstå matematikens språk.

Regeringen har en omfattande agenda för psykisk hälsa som går hela vägen från förebyggande och främjande insatser till stora satsningar på specialiserad vård. Ingen tidigare regering har haft en så hög ambitionsnivå som den nuvarande regeringen på detta område.

I kampen mot psykisk ohälsa utgör skolan en strategisk frontlinje. Ju tidigare vi fångar upp problemen, desto mindre är risken att de biter sig kvar och följer med upp i vuxenlivet. Kristdemokraterna anser att Sverige behöver en elevhälsogaranti som innebär att varje elev kan komma i kontakt med elevhälsan inom rimlig tid. Vi anser också att alla elever behöver erbjudas rutinmässiga samtal med skolans kurator. Dessutom borde regionerna få ett samlat uppdrag för elevhälsan och hela barn- och ungdomshälsovården, så att ingen elev faller mellan stolarna i överlämningen mellan elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin.

Även undervisningen i psykisk hälsa bör stärkas i skolan. Flera andra länder har i dag systematisk undervisning i psykisk hälsa, men Sverige saknar en sådan strategi. I länder som Finland, Danmark, Norge och Australien får eleverna undervisning i hur man hanterar känslor som oro, motivation, konflikter och stress. I Sverige har vi haft fysisk hälsa på schemat sedan mitten av 1800-talet. Nu är det rimligt att också den psykiska hälsan tar större plats i undervisningen.

Fru talman! Vi behöver också se över delar av skolsystemet så att systemet i sig inte driver upp den psykiska ohälsan. Skolan ska motverka stress och ångest och inte vara en motor för detta, men i dag finns det tyvärr sådana tendenser. Kunskapskraven är ett exempel på det. I dag är kunskapskraven ganska vaga och kan tolkas lite olika av olika lärare, vilket gör det omöjligt för eleverna att veta vad de ska göra för att uppnå olika betygssteg. Detta matar naturligtvis en stress som lätt blir en övermäktig, och därför behöver kunskapskraven skrivas om. Eleverna behöver tydliga förväntningar på sig och minskat utrymme för egen tolkning.

Fru talman! Psykisk hälsa påverkas naturligtvis inte bara av skolsystemet utan formas också av skolmiljön. En av de största utmaningarna där är tyvärr mobbning. På tok för många barn bär inte bara en ryggsäck med sig till skolan, utan de bär också en klump av oro i magen som många gånger väger ännu tyngre. Mobbning gör att man hamnar efter i skolan men kan också skapa ärr för livet och leda till psykisk ohälsa som får de allra mest förödande konsekvenser framöver.

Mobilerna har gett mobbningen en helt ny spelplan och har gjort det lättare än någonsin för mobbare att nå sina offer dygnet runt. Sociala medier och digitala chattar gör mobbningen svårare att upptäcka även när den sker under skoltid. Detta ställer högre krav på både skolor och föräldrar att arbeta aktivt mot mobbning.

Därför tar regeringen nu fram åtgärder för att det ska synas i praktiken att det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkningar i svensk skola. Det får inte bara vara fina ord, utan det ska vara åtgärder som gör skillnad på riktigt ute i skolorna.

Rektorns ansvar ska förtydligas. Alla skolor ska ha evidenssäkrade antimobbningsprogram. Det ska bli lättare att flytta mobbaren - och inte den utsatta eleven - från skolan. Alla föräldrar måste kunna känna sig trygga med att eleverna i skolan behandlas med respekt.

Fru talman! Mobiler och skärmar gör det inte bara enklare för mobbarna utan är också en av de största sömnförstörarna för våra unga. Vi har en sömnkris i Sverige - svenskar i alla åldrar, och i synnerhet ungdomar, sover för dåligt. Hälften av högstadieungdomarna sover för lite. En tredjedel av alla tjejer i gymnasiet sover mindre än sex timmar per natt när de borde sova åtta till nio timmar.

Bristande sömn är både en av orsakerna till den växande psykiska ohälsan och, naturligtvis, en utmaning när det gäller skolresultaten. När man sover dåligt blir det svårare att hantera vardagens stress och utmaningar. Fokus försämras i skolan. Livet känns tyngre - ibland rent av meningslöst.

Att barn och unga sover alldeles för lite beror ofta på att de sover med mobilen i sängen. De skrollar sig till sömns till slut men går sedan ändå upp och kollar notiser under natten. Algoritmernas makt och fear of missing out gör att man fyller hjärnan med oväsentligheter under sena kvällar och nätter och därmed missar den viktiga sömnen. Föräldrar måste hjälpa till att skapa förutsättningar för skolan att ge eleverna kunskap genom att hantera skärmarna hemma.

Även när det gäller att göra läxor i hemmet är skärmarna ett problem. Skärmarna konkurrerar om uppmärksamheten genom sin blotta närvaro. Även när du lyckas motstå frestelsen att ta upp mobilen distraherar själva tanken, som stjäl energi och koncentration. Dagens elever har i princip all världens underhållning inom en armlängds avstånd, och bara en av fem gör sina läxor utan digital distraktion. En utmaning i dagens skärmsamhälle är därför att få barnen att lyfta blicken och lära sig grunderna. Skolan måste vara en motkraft som står upp i kampen mot Tiktokhjärnan och dess krav på snabba kickar och underhållning, med fokus på att eleverna ska lära sig räkna och skriva och orka läsa längre texter utan genvägar eller snabba kickar - lite tråkigt tragglande, helt enkelt.

Därför ser regeringen nu till att alla elever från förskoleklass till årskurs 9 får en mobilfri skolgång. Mobilförbudet ska också gälla på raster och på fritis. Varje morgon kommer alla skolor i hela landet att samla in elevernas mobiler och ha dem i förvar under dagen.

Under lång tid har det rått en digitaliseringsiver i skolan. Allt digitalt har, i modernitetens namn, ansetts vara bra, men den tiden är förbi. Den digitala övertron i skolan har nått vägs ände - nu ska skolan tillbaka till grunderna.

Fru talman! Jag skulle också vilja lyfta fram föräldrarnas betydelse för barnens hälsa och skolgång.

Hur kompensatorisk vi än vill att skolan ska vara, hur mycket vi än försöker ställa saker till rätta och hur mycket vi än önskar att familjebakgrunden inte ska spela så stor roll för skolresultaten kommer familjen alltid att vara viktig. Familjens betydelse behöver därför erkännas av skolan, och föräldraansvaret behöver återupprättas.

För oss kristdemokrater är det viktigt att föräldrarna får stöd för att kunna ta sitt ansvar, att föräldrarna får verktyg för att kunna hjälpa sina barn att klara skolans krav och mer aktivt involveras i barnens lärande.

Föräldrarna måste bli skolans allierade och tala väl om dess betydelse i barnens liv och erkänna lärare och skolledare som en auktoritet. Skola och föräldrar behöver helt enkelt samarbeta och hjälpas åt för att våra barn ska få möjlighet att lära sig så mycket som möjligt i skolan.

Fru talman! Skolan är en del av ett större samhälle där alla behöver hjälpas åt för att barnen ska vara trygga, må bra, uppföra sig och också få möjlighet till kunskap för livet. Det är så vi vänder kunskapsresultaten, och det är så vi tryggar Sveriges framtid.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet.

(Applåder)