Fru talman! I förra veckan kom ännu en granskning från Skolinspektionen som visade att de elever som bedöms behöva särskilt stöd i lågstadiet för att lära sig läsa, skriva och räkna inte får det i dag. Det är djupt allvarligt. Vi vet, och regeringen säger det själv, att svensk skola har stora problem med likvärdigheten. Vi har en läskris. Alltför många elever lär sig inte läsa ordentligt.

Halvvägs in i mandatperioden har regeringen inte lyckats vända trenden. Tvärtom har man tvingat fram stora nedskärningar i svensk skola genom att låsa fast statens bidrag till skolan i fasta priser och genom att inte stötta kommunerna under kostnadskrisen. De som har behov av extra stöd har drabbats hårdast.

I Socialdemokraternas budgetförslag finns förslag om 3 miljarder extra direkt till grundskolan utöver det som regeringen och SD har föreslagit till skolan. Det motsvarar ytterligare en pedagog i varje klass under årskurs 1. Det är resurser som ska kombineras med skärpta krav på att sätta in särskilt stöd till de elever som behöver det.

Liberalerna säger tyvärr nej till denna satsning. I stället lägger de 4,7 miljarder på en särskild skattesänkning för dem som tjänar över 62 000 kronor i månaden.

Med tanke på den läskris vi har och det Fredrik Malm själv nyss sa från talarstolen - att ingenting är viktigare än att alla barn lär sig läsa och skriva - undrar jag hur han motiverar att hans regering prioriterar att sänka skatten för dem som tjänar mest i stället för att satsa mer på skolan och de lågstadieelever som går där under denna mandatperiod.

(Applåder)