Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.

Jag är glad över, och det är värdefullt, att det finns en samsyn mellan regeringen och Socialdemokraterna i synen på Belarus och den mycket oroande utveckling som skett sedan det senaste illegitima presidentvalet 2020. Både tidigare och nuvarande regeringar har visat stort engagemang för att stötta demokratirörelsen i Belarus men också genom att införa sanktioner tillsammans med EU.

Belarus under Aleksandr Lukasjenko brukar beskrivas som den sista diktaturen i Europa, och landet är i högsta grad delaktigt i Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Presidentvalet 2020 innebar en seger för oppositionen, och människor gick ut på gatorna med hopp om förändring, något som tryckte tillbaka den rädsla som präglat människor och landet under lång tid. Men trots detta behöll Lukasjenko makten.

Repressionen har sedan dess ökat. Politiska partier har förbjudits, och många ledare för den demokratiska rörelsen har tvingats i exil eller sitter i fängelse. I dagsläget är cirka 1 500 personer fängslade, och många är dömda till långa fängelsestraff. Cirka 500 000 beräknas ha lämnat landet. Många av dem har sökt asyl i närliggande länder, varav några i Sverige.

Jag är väl medveten om att statsrådet inte kan uttala sig i enskilda ärenden, men statsrådet och regeringen har ett ansvar och en skyldighet att följa Migrationsverkets arbete på detta område för att säkerställa en rättssäker asylprocess. Detta tas även upp i interpellationssvaret.

Min interpellation handlar om ett faktum som kan beläggas med statistik och rapporter. Personer som söker sig till Sverige för att få asyl nekas detta och utvisas tillbaka till Belarus trots att de riskerar långa fängelsestraff, förföljelse och tortyr. Detta står i strid med de åtaganden och förpliktelser som Sverige har när det gäller asylrätten.

Migrationsverket har systematiskt utvisat belarusier de senaste åren, vilket har kritiserats av Sveriges Belarusier, flertalet fackliga organisationer, Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter och andra civilsamhällesorganisationer. År 2022 ansökte 130 belarusier om asyl. 98 procent fick avslag på sin ansökan. År 2023 ansökte 111 belarusier om asyl i Sverige, och av dem fick 95 procent avslag.

Sverige har varit en av de starkaste rösterna inom EU för att stödja demokratirörelsen i Belarus och införa sanktioner. Hur går det ihop med att utvisa människor som flytt från samma förtryck? En sådan politik riskerar att underminera Sveriges trovärdighet på den internationella arenan.