Fru talman! Jag vill återknyta till det jag tog upp i mitt tidigare inlägg. Om en partianknuten organisation inte använder stödet på ett sätt som är i linje med strategin kan organisationen ytterst bli återbetalningsskyldig.

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är prioriterade områden inom svenskt utvecklingssamarbete. Det är områden där svenskt bistånd ger ett tydligt mervärde.

I detta sammanhang bör det betonas att svenska partier genom sina partianknutna organisationer har en värdefull möjlighet att dela erfarenheter, samarbeta och bidra med stöd till politiska partier och andra aktörer i samarbetsländer. Detta har en särskild betydelse i kontexter där det finns behov av att etablera eller stärka politisk motståndskraft mot auktoritära staters inflytande.

Regeringen har tillfört ökade resurser till den nya strategin för partianknutna organisationer. Det speglar den vikt som vi lägger vid dessa frågor. Vi anser att det är rimligt att alla riksdagens partier har möjlighet att bidra till detta viktiga arbete. Det handlar om representativitet och mångfald, vilket också är grundläggande värden som vi vill främja i samarbetet med partner i tredje land. Det nya systemet är således baserat på likabehandling och speglar mandatförhållandena i riksdagen. Det liknar i hög grad det system som gällde före 2018.

Kvalitet och redovisning av resultat är självklart centralt. De partianknutna organisationerna behöver inkomma till Sida med en verksamhetsplan och budget vars innehåll är i linje med strategins ändamål. De ska därtill årligen inkomma till Sida med verksamhetsrapport och ekonomisk verksamhetsrapportering som granskas av oberoende auktoriserade revisorer.

Partianknutna organisationer kan vid behov söka stöd och vägledning från Sida för att säkerställa att verksamheten och dess rapportering uppfyller de krav som ställs. En övergripande strategisk dialog om genomförandet förs vid behov mellan de partianknutna organisationerna, Sida och UD.