Fru talman! När vi föredrog veckans ärenden på gruppmötet i tisdags skulle jag berätta om den här debatten i dag. Då undrade någon vad det skulle handla om, och jag sa på mitt östgötska vis att debatten skulle handla om grisar, kossor och traktorer. Det är ungefär det vi ska prata om också.

När vi stod här tillsammans för ett år sedan och debatterade utgiftsområde 23 hade svenskt jordbruk haft ett väldigt tufft år. Det var ett svårt skördeläge, små skördar, låg likviditet, höga priser på insatsvaror och så vidare. Räntorna hade dessutom stuckit iväg otroligt mycket.

Nu när vi landar 2024 ser det lite ljusare ut. Skörden har varit lite mer normal, räntorna är på väg nedåt och utgifterna för insatsvaror har balanserats – om än på en högre nivå än vi haft förut. Framtidstron i svenskt jordbruk är helt enkelt lite starkare. Detta beror såklart på omvärldsfaktorer, och det beror också på en regering som lyssnar och gör saker för de gröna näringarna.

Vi såg vid höstens spannmålsskörd många som blev lidande av att skörden såg bra ut men levererade lite sämre. Det berodde på någonting nytt i våra vetefält som vi inte riktigt kunde förklara. Därför tycker jag ett sådant här år att det känns extra viktigt när vi i budgeten lyfter in nytt arbete mot växtskadegörare. Just arbete mot växtskadegörare är nämligen någonting som hittills skett utanför Sveriges gränser, och det är synd eftersom Sverige har en historia av att vara väldigt bra när det gäller växtförädling. Nu måste vi dock också bli väldigt bra när det gäller att hantera växtskadegörare, för det är ett framtida hot mot svenskt jordbruk.

Jag är inte blyg för att säga att detta beror på de klimatförändringar vi ser. Vi kommer att få ett högre tryck av svårare skördearbete och mer tryck från svampsjukdomar och insekter i våra odlingar. Vi behöver utveckla oss i de här delarna.

Jag blir därför glad när vi gör extra satsningar i budgeten på forskning inom jordbruket. Den forskning som vi har haft under en tid i Sverige har fokuserat mycket på att jordbruket ska bli hållbarare, och miljötänket har fått en framskjuten placering i forskningen. Det är inte tu tal om att detta är bra – det är jättebra – men vi ska också komma ihåg att det svenska jordbruket fortfarande är, och hela tiden har varit, mer miljövänligt än jordbruket i alla jämförbara länder. Vi är också mer klimatsmarta och alltså mer hållbara i det svenska jordbruket.

Vi behöver också titta på de andra hållbarhetsaspekterna, och framför allt behöver vi titta på forskning som blir produktionshöjande för svenskt jordbruk. Vi har tappat mark när det kommer till produktionen, och vi vet alla här inne att vi kommer att ha mindre odlingsbar areal i framtiden av olika anledningar. Då är det otroligt viktigt att vi klarar av att höja nivåerna på våra skördar. Därför är den satsning som görs på forskning i budgeten otroligt viktig. Låt det bli mot produktionshöjande metoder som vi styr vår forskning!

Vi vet också, fru talman, att vi kommer att behöva öka den svenska animalieproduktionen. Detta har vi sagt länge; jag har sagt det många gånger i denna talarstol. Det är genom en stärkt och höjd animalieproduktion som Sverige har möjlighet att öka livsmedelsproduktionen på allvar. Därför är de satsningar som görs på veterinärer i budgeten jätteviktiga.

Det är viktigt att vi gör satsningar på att hålla Universitetssjukhuset öppet mer, men det är också viktigt att få till fältverksamheten på ett helt annat sätt så att alla djurägare kan känna sig trygga med att det finns en veterinär när de behöver det.

Jag hör många jordbrukare i dag som uppgivet säger att det inte är någon idé att ringa en veterinär därför att det inte kommer någon. Så får vi inte ha det i Sverige när vi ska öka vår animalieproduktion. Rättssäkerheten och tryggheten för våra livsmedelsproducerande lantbrukare måste stärkas. Därför är det oerhört viktigt med de satsningar som görs på veterinärverksamhet i budgeten.

Fru talman! Vi har krig i Europa. Vi har en livsmedelsproduktion i Sverige som är alldeles för låg. Vi behöver öka vår livsmedelsproduktion. På det sättet stärker vi vår beredskap. Det är därför bra med de satsningar som finns i budgeten för att stärka beredskapen. Det är nya uppdrag som är kopplade till att öka beredskapen. Vi behöver åter och på ett annat sätt börja se över våra lager; vi kanske inte ska ha den gamla tidens lager. Vi behöver omsättningsbara lager.

Jag är ledsen över att det just nu ser ut som att vi inte får en inhemsk produktion av mineralgödsel. Åtminstone har den satsningen stannat av. Detta är olyckligt, för det är en jätteviktig del i den svenska beredskapen.

Sverige är ett av få länder som inte har en egen produktion av mineralgödsel, och alla som är lite pålästa vet hur stor betydelse just mineralgödsel har i det svenska lantbruket. Därför är jag orolig. Jag hoppas att det kan bli en omvändning i frågan framöver och att det görs en satsning på svensk mineralgödsel.

Fru talman! Vi har många gånger i denna talarstol talat om livsmedelsstrategin – i grunden den livsmedelsstrategi som kom till 2017. En del har sagt att det har varit dåligt med leverans på den, men jag vill säga att vi måste se positivt på det. Sedan vi införde livsmedelsstrategin under Sven-Erik Buchts ledning har vi börjat prata om dessa frågor på ett helt annat sätt. Det är jätteviktigt att fler människor förstår vikten av att Sverige har en livsmedelsstrategi.

Strategin gav inte riktigt de verktyg som krävdes för att det svenska jordbruket skulle kunna leverera på målsättningarna. Nu görs en revidering, och jag hoppas att den uppdaterade livsmedelsstrategin kommer på plats vilken dag som helst så att vi kan börja jobba efter den.

Jag vet att jag stod i denna talarstol i den här debatten eller i jordbruksdebatten och talade om en livsmedelsstrategi 2.0. Det är den vi kommer att få se snart. Då hoppas vi att svenska bönder känner att de får de verktyg som krävs för att höja produktionen i Sverige.

Fru talman! Den svenska skogen, som vi alla här värnar om – vi värnar även om det svenska självbestämmandet – ska leverera mycket. Enligt många ska den leverera det mesta i framtidens samhälle. Detta kommer vi inte att klara, men det är otroligt viktigt att vi även i denna fråga vågar tänka nytt och att vi vågar tänka framåt.

Som moderater är vi inte emot produktionsmetoder och så vidare. Jag vet att till exempel Emma brukar lyfta fram diverse nya, eller nygamla, produktionsmetoder. Vi är inte emot det, men låt skogsägaren bestämma själv! Det är det som är hela grunden. Ge också skogsägaren möjlighet att bruka! Ge skogsägaren mer frihet att bruka! Då kommer skogsägaren också att leverera miljö- och klimatnytta, råvara och allt som vi ber om.

Fru talman! Jag ska gå in för landning, men jag vill också nämna några av alla de utredningar som just nu pågår eller redan är avslutade.

Vi har en jätteviktig utredning som leds av min kollega Magnus Oscarsson och som ska titta på krånglet kopplat till myndigheter och företagare. Vi har haft utredningar kopplade till miljötillstånden, för att det ska bli en mer rättssäker och enklare väg framåt när det kommer till sådana tillstånd. Vi har inom de gröna näringarna sett stora problem med miljötillstånd de senaste åren.

Vi har också en utredning som har letts av Östergötlands före detta landshövding Elisabeth Nilsson och som handlar om konkurrenskraft och djurvälfärd.

Det finns jättemånga viktiga och bra förslag som vi behöver få på plats under den tid som är kvar fram till nästa val. Vi behöver vara beredda att släppa lite heliga kor och prova nya vägar framåt, till exempel beteslagstiftningen.

Fru talman! Jag vill passa på att önska en god jul till talmanspresidiet, all personal här i kammaren och all personal i riksdagen men såklart mest av allt till mina kollegor i miljö- och jordbruksutskottet. Tack för det här året! Vi tar nya tag nästa år.

(Applåder)

I detta anförande instämde Helena Storckenfeldt (M).