Fru talman! Vi är återigen här för att debattera utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det handlar framför allt om jordbruk, skogsbruk och vattenbruk och om hur vi helt enkelt producerar livsmedel och nyttjar våra naturresurser.

Detta är otroligt viktiga näringar för att vi ska kunna ställa om till en fossilfri ekonomi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin, och de är en avgörande del för en levande landsbygd.

Omställningen brådskar otroligt mycket. När vi gör den måste vi se till att vi når ekologisk och långsiktig hållbarhet och att samhällsekonomin ryms inom samma sfär. Men det är faktiskt de planetära gränserna som sätter ramarna. Ekosystemens livskraft måste sätta ramarna.

Fru talman! Just nu är det många debatter som pågår, men en av de största och återkommande för vårt utskott handlar om skogen. Mycket av skogspolitiken ligger i detta område. Till veckan kommer skogsutredningen att komma med sina förslag. Vi har också Miljömålsberedningen, som kommer att gå i mål framöver. Utifrån de läckta delar som kommer därifrån ser det ganska mörkt ut när det gäller att hålla sig inom gränserna för ekosystemens livskraft och bärkraft.

Det känns som att regeringspartiernas och deras stödparti Sverigedemokraternas största drivkraft är: hugg, hugg, hugg.

Detta står inte vi från Miljöpartiet bakom. Vi ser att vi behöver bruka skogen, men vi måste göra det just inom gränserna för ekosystemens bärkraft. Vi har därför i vår budgetmotion flera olika förslag för att vi ska få ett hållbart skogsbruk, där man tar ut biomassa ur skogen, där man ser till att ekosystemen bibehålls, där markägaren får pengar och där de som vill skydda skog får skydda skog.

I vårt paket för skogen ingår ett omställningsstöd för dem som vill gå över till naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder. Det kan vara lite krångligt i början. Man har kanske en skog som är märkt av trakthyggesbruk. Det måste då förstås lösas. Därför ser vi på ett omställningsstöd i början. Det är också vad statliga utredningar tidigare har visat på.

Vi ser också att det finns utrymme för ett skogslån. För många är det inte annat än en slutavverkning som behöver göras för att till exempel kunna göra ett ägarskifte eller skifta mellan syskon. Egentligen hade man kanske velat att skogen skulle stå, men det är för stora värden; man har inte råd. Tänk om man skulle ha möjlighet att ta ett skogslån för att kunna bruka denna skog på ett hållbart sätt framöver! Vi tycker att det borde finnas utrymme för detta. Vi har med det som ett förslag, som har mottagits mycket väl.

Vi ser att det är brist på skogsentreprenörer som kan de nygamla skonsamma metoderna. Vi föreslår därför en kompetensutvecklingscheck för skogsentreprenörer. Då har de som jag, som skogsägare, anlitar för att göra insatser i min skog möjlighet att få de kunskaper som behövs för att de ska kunna göra dessa delar. I dag är det kunskapsbrist och väldigt låg tillgång på utförare av alternativa metoder.

Vi behöver också ha rådgivning för skogsägare. Här har vi en stor satsning på oberoende rådgivning. Det gäller klimatanpassning, vilket också rör skogen, och naturnära och hyggesfria delar.

När det gäller skogen har vi ett stort paket som handlar om att bruka, att hålla sig inom ekosystemet och att se till att det också blir bra för skogsägarna.

Det finns en del här som jag vill lyfta. Det är att vi måste se till att det finns ersättningar för dem som vill avsätta eller skydda sin skog. Det kan inte vara så att man har kommit igenom processen och inte får ut pengar för att pengarna är slut. Där har regeringen en hemläxa att göra.

Fru talman! Jag var inne på klimatanpassning i replikskiftet tidigare. Jag skulle vilja ta upp ett anslag, som kanske är lite mindre, som vi har med. Det handlar om klimatanpassning inom rennäringen. Det är Sametinget som har begärt dessa pengar. Rennäringen har stora problem i ett förändrat klimat. Det blir andra typer av snö och is, som gör att renen inte kommer åt lav. Man får stödfodra och sådant. Vi behöver klimatanpassa rennäringen. Sametinget har äskat dessa pengar men får dem inte av regeringen. Hade vår budget gått igenom hade de fått dem.

Fru talman! Jag skulle vilja prata lite grann om jordbruket. Det är också en näring som vi alla värnar om. Vi är beroende av den. Vi äter mat varje dag – förhoppningsvis. Men det är inte rakt igenom hållbart hur vi brukar jorden.

Vi måste få en ökad satsning på ekologiska jordbruksmetoder. Vi måste även inom jordbruket öka klimatanpassningarna. Och vi måste se till att unga känner framtidstro, så att de vill ta över och bli lantbrukare och jordbrukare.

Vi har en stor satsning på att få med unga. Det gäller rådgivning. Det gäller kunskapscheckar. Det gäller hur man ska kunna ta över vid ägarskiften och så vidare. Vi har specificerat flera av dessa förslag i en bondemotion som vi kommer att ta upp senare, under den allmänna motionstiden.

Men vi vet att just dessa delar behövs. Det handlar om hur man ska få tag på mark, var man kan bo och att man får tillgång till de fakta man behöver för att ställa om sitt jordbruk eller ta över jordbruk.

Även här ser vi att det finns ett behov av en rådgivningscheck, lite grann som den konsultcheck som fanns inom skogsbruket. Det är ett system som finns i andra europeiska länder. Där har man som lantbrukare och jordbrukare tillgång till en pengasumma som man kan använda för att ta in en rådgivare inom det man själv är intresserad av. Det kan vara att man skulle vilja ställa om till ett ekologiskt lantbruk. Man kanske vill köpa in en ny maskin eller gå över till ett annat system eller nya grödor. Det kan vara dyrt och svårt att göra, men andra europeiska länder har sett stora vinster med att ge möjlighet att få tillgång till kunskap inom den här ramen och att testa och få kunskap.

Vi vet också att en lantbrukare i sitt arbete ofta har koppling till upp till 15 olika myndigheter. Man ska kunna det ena med det tredje, samtidigt som man också ska göra sitt jobb. Vi i Miljöpartiet vill att bonden ska kunna ägna sig åt att vara bonde och inte administratör.

Vi har därför ett förslag om att införa en one-stop shop, som det ofta kallas. Det ska alltså vara en väg in där allt samlas så att man oavsett vad problemet är kommer till en person som faktiskt kan hjälpa en vidare och vet vad man ska göra. Vi tror att det skulle underlätta och göra att fler kan komma åt andra bidrag och få det lättare i sin vardag.

Fru talman! Vår budget har en större ram än regeringens budget. Vi satsar över 3,7 miljarder mer i betänkandet. Jag har därför ingen reservation utan i stället ett särskilt yttrande. Jag vill också säga att vi förutom den större ramen också har förslag på tre nya anslag. Ett är just kompensationsutvecklingschecken för hyggesfritt. Vi ser också stora behov av vattenåtgärder och att kommunsektorn i offentliga kök behöver hjälp för att kunna upprätthålla sina ekologiska mål.

(Applåder)