Herr talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för frågan!

Regeringens proposition Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 baseras på bestämmelsen i regeringsformen 15 kap. 16 § andra stycket 2. Den bestämmelsen tar sikte på insättandet av väpnade styrkor i ett särskilt fall, som jag sa i mitt huvudanförande. Den är anpassad för och har hittills använts när det uppkommit behov av svenskt deltagande.

Att bidra till Natos verksamhet för att upprätthålla avskräckning och försvar följer av Natomedlemskapet, vilket riksdagen också har röstat för. Om Sverige ska kunna vara den pålitliga, trovärdiga och solidariska allierade som det råder bred enighet om att vi vill vara i Nato måste Sverige också ha förmågan att snabbt, effektivt och kontinuerligt över tid kunna fatta beslut om deltagande i Natos verksamhet för avskräckning och försvar. Det är också centralt för vår egen säkerhet.

Eftersom det rör sig om kontinuerliga uppgifter på ett annat sätt i och med medlemskapet jämfört med hur det har varit tidigare måste vi säkerställa att det finns lagstiftning på området som är långsiktigt hållbar. Redan i anslutningspropositionen angav regeringen därför att det kan finnas anledning att återkomma till i vad mån ytterligare åtgärder bör vidtas för att förbättra Sveriges förutsättningar att lämna operativt militärt stöd inom ramen för Natomedlemskapet.

Det är på det här stadiet dock för tidigt att säga hur ett sådant möjligt bemyndigande från riksdagen bör utformas. Regeringen kommer att återkomma i frågan. Jag vill understryka att det är angeläget att vi hittar en lösning som har ett brett stöd i riksdagen. Jag instämmer helt i det som många ledamöter har sagt. I de här frågorna bör vi ha väldigt brett stöd.

(Applåder)