Herr talman! Kriminaliteten breder ut sig i Sverige, och även om skjutningar och sprängdåd av naturliga skäl är det som uppmärksammas mest vet vi alla att grunden för verksamheten är ekonomisk. Kopplingarna mellan arbetsmarknaden och den kriminella världen är uppenbara, och hela samhällets kraft måste mobiliseras även mot arbetslivskriminaliteten.

Arbetslivskriminaliteten leder till allvarliga samhällsproblem och är systemhotande eftersom den undergräver förtroendet för hela samhället genom att kriminella företag bygger sin verksamhet och skaffar sig konkurrensfördelar genom svartjobb, illegal arbetskraft, skenanställningar, människohandel, usel arbetsmiljö och olika bidragsbrott.

Trots detta har avregleringar och så kallade förenklingar under de senaste decennierna genomförts utan förståelse för de långsiktiga konsekvenserna. Och här står vi nu. Vi socialdemokrater har länge varnat för att dessa saker inte bara gör livet enklare för företagare, vilket såklart är lovvärt, utan också gör det både billigare och enklare för kriminella att ta sig in och slå ut dem som försöker göra rätt för sig på svensk arbetsmarknad.

Hederliga företagare har fått förenklingar med en side of crime som på sikt slår undan benen för dem själva och riskerar hela samhället. Den självreglerande marknad som klarar av att själv stävja denna typ av missbruk och osund konkurrens existerar inte, och de misslyckade marknadsexperimenten måste få ett slut.

I dag drabbas i stort sett hela den svenska arbetsmarknaden av dessa problem. Byggbranschen, krogarna och taxi är välkända sektorer som har varit drabbade länge, men även omsorgsbranschen, skönhetsvård, industrier och fastighetsbranschen, för att nämna några till, drabbas mer och hårdare för varje månad som går.

I takt med att problemen växer har också fler och fler av Sveriges företagare insett att det finns en baksida med utvecklingen. Priser pressas med utnyttjad arbetskraft, brott mot arbetsmiljölagar och svart kapital från till exempel drogförsäljning. Staten hjälper också till genom slappa regler för den som anställs via till exempel nystartsjobb eller arbetstillstånd.

Naturligtvis görs en hel del bra saker också, herr talman. A-krimcentren fortsätter tack och lov att byggas ut, nya möjligheter för myndigheter att dela information kommer till stånd och nyligen beslutades det om att skärpa systemet med lönegaranti för att stävja kriminellt missbruk.

När det gäller det som vi står inför, herr talman, krävs det att vi mobiliserar hela samhällets kraft och möter de kriminella redan i dörren. De har inte på arbetsmarknaden att göra. Det ska vara svårt att fuska, det ska vara enkelt att åka fast och det ska vara kännbara straff även på detta område.

En början vore att till exempel strama åt reglerna för arbetskraftsinvandring, helst genom en arbetsmarknadsprövning. Enskilda företag ska inte få bestämma om det råder brist på arbetskraft eller ta hit människor och utnyttja dem samtidigt som svenska företag slås ut och arbetare blir arbetslösa.

En annan åtgärd vore att ta tag i problemen med offentlig upphandling. Det offentliga är en stor upphandlare av både varor och tjänster, och att utesluta den kriminella miljön från att vinna anbud med hjälp av till exempel utökade registerkontroller och ett skifte från krav på lägsta pris till en mer samlad bedömning borde vara självklart.

Genom att svartlista dem som missköter sig och utöka möjligheterna att med hjälp av till exempel AI analysera den offentliga information som finns hos olika myndigheter och på andra ställen kan vi skapa en bra grund för att säkra upphandlingar med sjysta företag och stoppa underbudskonkurrensen från dem som inte vill följa lagarna.

Ett tredje förslag är att skärpa kontrollen och regelverket för stödanställningar, särskilt för nystartsjobb som i dag knappt har ett regelverk att tala om. Där litar man fullt ut på att alla som har ett företag och kan anställa någon och alla som varit arbetslösa en längre tid är laglydiga och vill göra rätt för sig. Det antagandet stämmer helt enkelt inte.

Den här utvecklingen kan inte få fortsätta. Men trots att mycket finns att göra är de förslag som levereras av regeringen på vårt område oerhört få, herr talman. Den utvecklingen måste vända. Vi måste ta kontroll över arbetsmarknaden och se till att de företag som sköter sig också klarar av att stanna på marknaden och inte slås ut av de oseriösa.

Vi hörde tidigare i debatten att lågkonjunkturer skulle innebära att oseriösa företag slogs undan till förmån för seriösa, sjysta företag. Risken är att det blir precis tvärtom: När konkurrensen hårdnar och jobben blir färre är det de som tar flest genvägar och utnyttjar människor till lägst löner som stannar kvar och får de uppdrag som finns. Det är inte en utveckling som känns särskilt tilltalande.

(Applåder)