Herr talman! Jag inleder med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Kampen mot inflationen är vunnen, men effekterna finns kvar. Tio års reallöneökningar har utraderats, och Sverige befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur, även om vi ser en ljusning 2025. Trots att Sverige i dag har en av de högsta sysselsättningsgraderna i EU kan 1,2 miljoner svenskar i arbetsför ålder inte försörja sig själva. Det är lika många som hela Norrlands befolkning. Arbetslösheten är den högsta på tio år undantaget pandemin, och lågkonjunkturen har medfört att de som redan tidigare stått långt från arbetsmarknaden får det ännu svårare att hitta arbete.

I dag lönar det sig inte tillräckligt mycket att arbeta. Många familjer förlorar till och med disponibel inkomst av att gå från bidrag till arbete. Det är varken rätt eller rättvist. Det ska alltid löna sig att arbeta. Sverige ska vara ett land där alla gör sin del och där utbildning och ansträngning lönar sig. Skatten på arbete ska sänkas, och det ska säkerställas att bidrags- och transfereringssystemen främjar just arbete. Det är arbetslinjen, inte bidragslinjen, som bygger Sverige starkt.

Att så många som möjligt arbetar är centralt för vårt nuvarande och framtida välstånd, men det är mer än så. Det är också en fråga om vilket samhälle vi vill ha. Sverige ska vara ett land där alla gör sin del. När det lönar sig att arbeta blir det också tydligt att det är rätt att anstränga sig för att skapa en bättre tillvaro för sig själv och för andra.

Det råder stora utmaningar med kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden samtidigt som fler personer än någonsin står utanför. Exempelvis behöver 410 000 personer anställas inom kommuner och regioner fram till 2031. Det är lika många som alla invånare i Dalarnas och Jämtlands län tillsammans. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande fungerar inte, och tre av fyra företag har svårt att hitta rätt kompetens. Samtidigt är mer än 360 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen.

Vad gör då regeringen? Vi återupprättar arbetslinjen genom att sänka skatten för alla som arbetar, framför allt för låg- och medelinkomsttagare. Ansträngning och utbildning ska löna sig. Regeringen har tagit fram ett självförsörjningsmått för att få fram en rättvisande bild av hur många individer som, oavsett sysselsättningsgrad, faktiskt kan försörja sig själva. Syftet är att göra politiska reformer mer träffsäkra.

Vi ska bekämpa långtidsarbetslösheten med effektiva arbetsmarknadsinsatser och en fungerande utbildningsplikt. Stödet till personer som står långt från arbetsmarknaden med stora stödbehov stärks exempelvis med närmare en halv miljard kronor på tre år. Regeringen arbetar också med att genomföra en stor bidragsreform så att summan av olika bidrag aldrig får bli högre än lönen för arbete. Det ska även införas krav på heltidsaktiviteter motsvarande arbetsförmåga för att få fullt bidrag.

Vi vill förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom en effektiv arbetsförmedling som ansvarar för myndighetsutövning, kontroll och uppföljning samt bedömning av den arbetssökandes behov. Ett begränsat antal fristående aktörer tar helhetsansvar för att den arbetssökande ska få rätt insatser.

Vi utreder en modell för hur universitets och högskolors utbildningsutbud bättre kan möta arbetsmarknadens behov. Utredningen ska presenteras under våren 2025. Vi avsätter också medel till 11 000 nya utbildningsplatser inom regionalt yrkesvux och satsningar på Jobbsprångets arbete med att erbjuda individuellt anpassad praktik för att möta företagens behov av rätt kompetens och arbetskraft.

Regeringen har reformerat arbetslöshetsförsäkringen till en tydligare omställningsförsäkring som stärker arbetslinjen och minskar risken för fusk och fel. Vi säkerställer att taknivåerna och avtrappningen tydligt uppmuntrar till att komma tillbaka i arbete.

Vi har en hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken för att möta de olika utmaningar som finns i arbetslivet. En sådan utmaning är att alla, såväl kvinnor som män, ska orka, kunna och vilja arbeta ett helt arbetsliv. I detta sammanhang har även Arbetsmiljöverket en viktig roll. Arbetsmiljöverket har därför fått stora tillskott till sitt anslag under de senaste åren.

Det viktigaste för att säkerställa en bra arbetsmiljö är ett välfungerande förebyggande arbetsmiljöarbete ute på arbetsplatserna. Här har både Arbetsmiljöverket och parterna en viktig roll. Tillsyn av arbetsmiljön är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska råda på arbetsmarknaden.

Arbetsmiljöverket har också en central roll i att uppnå välfungerande arbetsmiljöer på den svenska arbetsmarknaden. Myndighetens arbete behöver därför vara välfungerande och effektivt. Ingen som arbetar i Sverige ska ha ett arbete där man blir utnyttjad eller riskerar att dö eller skadas allvarligt.

I budgetpropositionen för 2025 tillför vi extra medel till Arbetsmiljöverket för en skärpt och effektivare tillsyn när det gäller allvarliga arbetsmiljörisker. Där ingår också att utveckla urvalet av vilka arbetsplatser som ska inspekteras för att tillsynen i större utsträckning ska riktas mot de arbetsplatser där riskerna är som allra störst. Regeringen gav tidigare i år en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett förslag till regeringens nya arbetsmiljöstrategi för perioden 2026–2030.

Myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor behöver ha bättre tillgång till information om enskilda personer och företag i sitt arbete mot de felaktiga utbetalningar som nu sker och framför allt mot arbetslivskriminaliteten. Det är därför viktigt med stärkta möjligheter att utbyta information.

Den kriminella ekonomin uppskattas omsätta – hör och häpna – 100−150 miljarder kronor årligen. För att stoppa brottsligheten måste man komma åt de här pengarna. Systemet med arbetsgivardeklarationer behöver därför ses över för att minska skattefusk och arbetslivskriminalitet och stoppa felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Vi har tillsatt en utredning som gör en grundlig översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar.

Vi tar också krafttag mot arbetslivskriminaliteten. Regeringen har bland annat tillfört resurser för att förbättra informationsutbytet mellan myndigheter så att de kan stoppa det bidragsfusk som i dag sker. Arbetsmiljöverket har fått utökade resurser för arbetet mot arbetslivskriminalitet. Utbetalningsmyndigheten har startat sitt arbete med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.

Herr talman! Regeringen tar till kraftfulla åtgärder för ökad tillväxt och fler arbetstillfällen och för att det ska löna sig att arbeta. Vi tror på varje människas inneboende kraft och vilja att delta i den så viktiga samhällsgemenskapen. Ingen ska lämnas utanför.

(Applåder)